Flag of the United Kingdom
Andreas Rejbrands webbplats

Aktuellt

Teori eller hypotes?

Inom matematiken är en ”teori” en välpaketerad samling definitioner och satser, något man kan skriva en lärobok om. Allt i en sådan teori är sålunda sant, antingen per definition eller eftersom bevis finns (det ingår i definitionen av ”sats”). Exempel på matematiska teorier är ”kaosteorin”, ”transformteorin” och ”integrationsteorin”, eller ”teorin för abelska grupper”, ”teorin för glatta mångfalder” och ”teorin för analytiska funktioner”.

Inom naturvetenskapen används ordet ”teori” för att beteckna ett väldefinierat område inom vetenskapen, vilket innehåller observationer om naturen som infogats i tillhörande (t.ex. matematiska) modeller, och dessa modeller har mycket stort experimentellt stöd i den meningen att det råder mycket lite tvivel om att modellerna beskriver verkligenheten på ett lämpligt sätt. Exempel på teorier av den här typen är den speciella relativitetsteorin och Darwins evolutionsteori. Det finns inga naturvetare som tvivlar på att dessa teorier i all väsentlighet stämmer.

Ett enskilt faktapåstående, som antingen är sant eller falskt, kallas inom vetenskapen för en ”hypotes”. När man talar om en hypotes vet man inte om den är sann eller falsk – även om det i allmänhet finns någon som misstänker att hypotesen är sann eller åtminstone är nyfiken på hur det ligger till med saken –, och just insikten om påståendets natur (att det är en hypotes) är en viktig, central, kunskap.

Ett känt exempel på en hypotes är hygienhypotesen (”det faktum att incidensen av allergier ökar i västvärlden beror på ökad renlighet”). Varje gång man själv misstänker att något i världen (t.ex. inom vetenskapen) fungerar på ett visst sätt, men inte själv vet om det är sant eller inte, har man en hypotes i huvudet. Läser man en tjock lärobok i medicin stöter man förmodligen på otaliga hypoteser.

Språkbruket är emellertid problematiskt, eftersom ordet ”teori” också har en vardaglig betydelse, vilken sammanfaller med vetenskapens ”hypotes”. (”En teori är att …”) Detta leder sällan till några större missförstånd, men det vetenskapliga språket blir aningen mer invecklat ifall vetenskapliga författare också använder den vardagliga betydelsen av ordet.

Tvetydigheten kan dessutom leda till tråkiga ekvivokationer bland allmänheten, t.ex. ”evolutionsteorin måste inte vara sann – forskarna själva erkänner ju att det bara är en ’teori’!”.

Som naturvetare har man därför, anser jag, ett ansvar att vara noggrann med språket, och inte använda ordet ”teori” när man menar ”hypotes”. Dels blir vetenskapliga texter lättare att läsa om språkbruket är entydigt, dels matar man inte allmänhetens missuppfattning att en vetenskaplig ”teori” bara är en simpel gissning.


Visa alla tidigare notiser.

Visa enbart de senaste notiserna.