Jag skickade följande brev till Läkartidningen:

God kväll

Jag är en ganska ny prenumerant på Läkartidningen och dessutom väldigt engagerad i språkvårdsfrågor.

När det gäller språkbehandlingen i Läkartidningen finns det en sak som sticker ut. Över lag är nämligen språket klanderfritt, men just skiljetecknet semikolon används ofta fel i tidningen. Felaktigt bruk av semikolon är ett av de allra mest karaktäristiska språkfelen i skriven svenska i dag, och i t.ex. personliga bloggar på Internet är felaktigt bruk av semikolon mycket vanligare än korrekt bruk av tecknet. Även i akademiska, professionella och kommersiella sammanhang är missbruk av semikolon mycket utbrett.

Kortfattat kan man säga att semikolon (enbart) kan användas mellan två fullständiga huvudsatser (båda med subjekt och finit verb). Man skall därför alltid kunna ersätta ett semikolon med punkt och stor bokstav; de båda erhållna grafiska meningarna skall då vara fullständiga meningar med subjekt och finit verb. Ett annat alternativ är att förbinda satserna med en passande konjunktion, ofta och. Semikolon kan undantagsvis användas i stället för punkt och stor bokstav eller konjunktion om de två huvudsatserna hör ihop mycket nära innehållsmässigt.

Å andra sidan har tecknet kolon (:) en framåtpekande funktion: ett kolon pekar på det som kommer efter tecknet. Det som kommer efter ett kolon är ofta det som man tänker på före tecknet. I många av dessa fall kan kolonet ersättas med ett kommatecken och ordet nämligen. Det som står intill ett kolon måste inte vara fullständiga huvudsatser. I de allra flesta fall av felaktigt bruk av semikolon är lösningen att i stället använda ett vanligt kolon.

Typexemplet på felaktigt bruk av semikolon är följande:

Bilen finns i tre färger; röd, grön och svart.

Här skall det vara ett vanligt kolon. Notera att ”röd, grön och svart” inte är en fullständig huvudsats (var är det finita verbet?), så man ser direkt att semikolon inte kan användas. Å andra sidan behövs det vanliga kolonets framåtpekande funktion, och betydelsen ”nämligen”.

Felaktigt bruk av tecknet semikolon är något jag arbetat mycket mot de senaste tio åren. Bland annat har jag startat kampanjen semikolon.info. På den sidan finns också länkar till bland annat Språkrådet som också noterar att felaktigt bruk av semikolon är vanligt.

I Läkartidningen används ofta semikolon, och ofta på korrekt sätt, som på sidan 1015 i nummer 22 2015:

Här ges inga genvägar direkt från ”gå” till ”mål”; i stället gäller det att delta i varje diskussionsrunda och samtidigt bygga personliga relationer.

Men ofta blir det helt fel, som på sidan 1036 i samma nummer (grammatiskt irrelevanta parenteser borttagna):

Höjdsjuka är ett samlingsbegrepp för en triad av tillstånd som alla orsakas av hypobar hypoxi; akut höjdsjuka, höghöjdshjärnödem och höghöjdslungödem.

Här har vi inget annat än ett typexempel på felaktigt semikolonbruk! (Längst nere på samma sida finns som kompensation ett exempel på korrekt bruk av semikolon:

Den minskade syremängden resulterar i ökat cerebralt blodflöde; i akutskedet kan det öka uppemot 30 procent […].

)

Tyvärr kan man inte förklara ovan nämnda fel med en ”engångsmiss”. I följande nummer av Läkartidningen hittar vi nämligen ytterligare fel. På sidan 1071 finner vi t.ex. följande:

Omvänt kommer det också fram data som visar på konsekvenserna av dålig processföljsamhet; skador, förlängda vårdtider och besvikelse när det förväntade inte nås.

Andreas Rejbrand, MSc

E-post: andreas@rejbrand.se
Webbplats: https://www.rejbrand.se
English Website: https://english.rejbrand.se

Uppdatering (2015-06-08 11:36): Jag fick ett mycket trevligt svar av tidningens språkgranskare som också är en vän av tecknet semikolon, och som hoppas att färre felaktiga semikolon skall slinka igenom i fortsättningen.