Gästbok

Tack för ditt meddelande.

I grund och botten handlar dina funderingar om grundläggande teoretisk etik.

De frågorna grubblade jag mycket på under högstadiet och gymnasiet och de svar jag kom fram till är så pass ”självklara” att jag sedan dess inte ägnat en tanke mer åt dessa frågor. Det finns förvisso mycket att säga om praktisk etik och om avvägningar i komplexa praktiska situationer, men de grundläggande principerna är väldigt enkla. Jag sammanfattade dem år 2006 i min uppsats om livsfilosofi. I dag skulle jag skriva i all väsentlighet likadant vad gäller det faktiska innehållet. Däremot är jag inte helt nöjd med presentationen. Jag skulle egentligen vilja skriva en ny uppsats i ämnet med ett något enklare och mindre högtravande språk, en inte lika provokativ underton och ett mer pedagogiskt upplägg. Problemet är bara att det är så ofantligt tråkigt.

Du pratar om en individs ”värde”. Diskussioner om människors och djur ”värde” slutar sällan lyckligt av den enkla anledningen att ingen vet exakt vad begreppet ”värde” innebär. Olika personer har lite olika mentala bilder av begreppet. (Övning: tänk själv ut fem olika men alla fullt rimliga precisa definitioner.) Att föra resonemang med begrepp som inte är tydligt definierade är aldrig bra. Alla vet att ”alla är lika mycket värda” är den rätta åsikten, men ingen vet alltså vad det egentligen betyder.

När man diskuterar vad som är rätt och fel måste man någonstans göra en egen fundamental definition. Det finns inget i naturen som säger vad som är moraliskt ”rätt”. Vi behöver alltså själva hitta på moraliska axiom, grundläggande påståenden som vi helt enkelt definierar som sanna. I min gamla artikel resonerar jag mig fram till att det enda som egentligen spelar någon roll i universum är att de personer som lever mår bra: slipper lidande (framför allt) och får känna lycka (bonus, ju mer desto bättre). Låt oss kalla detta ”välmående”, kort och gott.

Det här är egentligen fullkomligt självklart. Visst, en och annan skulle spontant inte hålla med mig, utan skulle hävda att något annat (mål X) är viktigare. Men i så gott som alla dessa fall skulle lite följdfrågor leda fram till att personen inser att mål X är viktigt just eftersom det via sina konsekvenser leder till välmående.

Att just välmående är viktigt tror jag de flesta kan inse är uppenbart. Tänk bara senaste gången du själv led något fruktansvärt, oavsett om det handlade om ett fysiskt eller psykologiskt trauma. Tänk sedan på någon gång du mådde riktigt bra. Titta också ut i världen, på folk som lider i krig och katastrofer. Det här är viktigt och det är uppenbart.

Så i varje valsituation måste man använda logiskt sunda resonemang för att hitta det handlingsalternativ som totalt sett ger mest välmående: framför allt minst lidande, men också, om möjligt, mest lycka. Om de olika alternativen skiljer sig i hur lidande och välmående fördelas mellan olika individer eller olika tidsperioder kan det bli lite knepigt. Sådant kallar jag ”fördelningsfrågor” och sådana kan kräva lite eftertanke eller medföra viss osäkerhet.

För vilka är välmående viktigt, d.v.s. för vilka skall vi minska lidandet och höja välmåendet? Det här är en svår fråga eftersom dess svar är så självklart: för alla som kan förnimma lidande och lycka. Den enda jag med säkerhet vet kan det är jag själv (”problemet med det enda medvetandet”), men det är rimligt att antaga att de allra flesta makroskopiska djur kan det. Nu kommer vi in på medvetandeproblematiken, ett annat stort ämne som vi inte skall snöa in oss på just nu.

Så precis som du säger spelar antalet magar sällan någon roll. Att en gris utsätts för ett visst fysiskt eller psykiskt lidande är precis lika allvarligt som om en människa utsätts för exakt samma lidande.

Även här skulle en del personer säga åt mig att jag har fel. De skulle säga att det är värre om en människa utsätts, eftersom hon då kan drabbas av PTSD och alltså lida mer under längre tid. Det resonemanget är felaktigt, eftersom jag skrev ”exakt samma lidande”. Om det fysiska lidandet är identiskt men grisen sedan blir återställd utan psykologiska men medan människan drabbas av PTSD, så var det ju inte ”exakt samma lidande”. (Dessutom är grisar väldigt lika människor på de allra flesta sätt, så jag misstänker att de också kan drabbas av PTSD, men det här är en fråga för ämnesexperterna.)

På samma tema skulle en del hävda att jag har fel eftersom det ”uppenbart” är värre om en människa förolyckas än om en gris förolyckas, eftersom människans liv påverkar många andra: vi får sörjande anhöriga, problem på arbetsplatsen o.s.v. Men även här vidhåller jag att min grundprincip är korrekt. Jag skrev ju att man i varje valsituation skall välja det alternativ som totalt sett medför minst lidande och mest välmående, och då ingår så klart alla sekundära och tertiära konsekvenser. Det ligger liksom i definitionen av ”totalt sett”.

Så art i sig är inte relevant, precis som de flesta numera är överens om att (människo)ras eller kön inte är det. Det är inte mindre allvarligt att en kvinna lider än en man, en mörkhyad människa än en vit, en gris än en människa.

Däremot skulle jag alla dagar i veckan välja att elda upp ett levande träd framför ett levande djur eftersom jag tror att ett levande träd inte kan känna något lidande alls när det eldas upp, vilket jag dock tror ett djur kan (i extremt hög grad – är du osäker, pröva bara att lägga din hand på … nej, förresten, gör inte det). Medvetandet är ett mysterium, så jag kan inte veta säkert, men nästan alla skulle nog göra samma gissning. Om inte annat har vi ju god koll på hur smärtsinnet fungerar hos djur (med nociceptorer, nerver och CNS) fram till den medvetna perceptionen (där har vi noll koll).

Låt oss för enkelhet skull definiera ”värdet” hos en medveten individ som ett mått på hur viktigt det är att individen skonas från lidande och känner lycka. I sådana fall följer av diskussionen ovan att alla medvetna individer har samma värde. En gris har alltså samma värde som en människa.

Återigen skulle många inte hålla med mig. De skulle kanske säga att grisen är mindre intelligent. Förvisso sant till viss del. Men enligt det resonemanget vore alltså människor med intellektuell funktionsnedsättning mindre värda? ”Next!” Någon annan etnisk svensk man skulle kanske hävda att grisar inte är lika mycket värda eftersom de inte är som oss. Men enligt det resonemanget skulle ju mörkhyade eller kvinnor vara mindre värda. ”Next!” (Jag kan hålla på så här i timmar. Jag vet att jag har ”rätt”!)

Du talar om att rättfärdiga inseminering och slakt av kor genom att syfta på skillnader i intellektuellt och anatomi. Det är alltså nonsens. DÄREMOT misstänker jag att tvångsinseminering av en mänsklig kvinna medför mer lidande för henne än vad det skulle medföra för en ko. Alltså är det i sådana fall mindre allvarligt att ”tvångsinseminera” en ko. Se, så enkelt det blir!

Det handlar inte om att kon är mindre värd: det handlar om att åtgärden har värre konsekvenser för människan.

Uppfödning och slakt som medför stort lidande för djuren är likaså något som är hemskt och måste undvikas, precis lika mycket som om lidandet gällde människor.

Om djur föds upp och lever mycket goda och fullånga liv och sedan slaktas med fullständig bedövning och under förhållanden som är mycket goda, utan någon skrämmande förvarning eller liknande, så är det betydligt svårare att se problemet med det.

Tyvärr är det inte så djurhållningen ser ut i dag, så alla borde vara veganer. Dessutom för klimatets skull.

Enligt resonemangen ovan är en fluga lika mycket värd som en människa. Det betyder att ett givet lidande är lika allvarligt hos flugan som precis samma lidande hos en människa. Hur pass stor förmåga en fluga har till fysiskt och psykiskt lidande vet jag inte. Men den frågan är alltså avgörande.

Återigen skulle man kunna hävda att en fluga är mindre värd eftersom insekter ändå föds i massor och dör i massor hela tiden. Nonsens. Tänk dig att du är en av tusentals människor i ett koncentrationsläger. Om du blir räddad därifrån så märker du att det är väldigt viktigt, även om du bara är en enda individ. ”Next!”

(Och nu skulle säkert någon invända att du skulle leva med skuldkänslor om du var den enda överlevande. Jag betvivlar dock att flugan tänker så.)

Så för att svara på dina frågor:

Är det intelligens? NEJ! Skönhet? NEJ! Kapacitet att skapa välmående för sig själv och andra? JA! Är den ens mindre värd för att man skulle rädda en annan framför den? Alla djur är lika mycket värda. Om man väljer att rädda någon annan före flugan så beror det på att det totala välmåendet blir större så.

Slutligen måste jag förklara varför jag använde citattecken på ”rätt” när jag skrev att jag vet att jag har ”rätt”. Jag är övertygad om att slutsatserna här är de mest rimliga givet de kunskaper jag har. Men jag litar inte på att mina kunskaper om världen är korrekta. Jag skulle kunna vara en rosa elefant som drömmer om att jag just nu sitter och skriver en text i Microsoft Word 2010, som snart för övrigt når sitt EOL. Jag kan inte veta säkert om ett träd kan känna lidande, även om nästan alla skulle säga ”nej”. Vi har ju noll förståelse för medvetandet. Kanske finns det naturliga element i mängden { tid, rum, materia, medvetande } som jag inte ens är förmögen att förstå. Men givet att min världsbild är mestadels korrekt, så är jag övertygad om att slutsatserna är korrekta.

(Nu skrev jag visst den där nya uppsatsen jag nämnde. Var dock tyvärr för trött för att korrekturläsa den, så jag ber om ursäkt i förväg för eventuella tryckfel.)

Andreas Rejbrand