Gästbok

Tack för ditt meddelande.

Det är bättre du tittar i min nya artikel om språkvård, än den gamla uppsatsen Allvanligt som jag skrev för länge sedan. Den nya är helt enkelt bättre. (Hur som helst: när det kommer till före/innan är de nästan identiska.)

Som jag nämner i min nya artikel (men "glömmer" att nämna i den gamla) finns det två olika skolor. Den stränga skolan anser att "före" (enbart) är en preposition medan "innan" (enbart) är en konjunktion. Majoriteten av alla språkvårdare tror jag däremot tillhör den andra skolan, som också tillåter att "innan" används som preposition. Jag själv använder bara "innan" som konjunktion, men jag klagar aldrig på andra om de använder "innan" som preposition. (Däremot finns det nog ingen språkvårdare som tycker att "före" kan användas som konjunktion.)

För att förstå den här diskussionen måste man naturligtvis veta vad orden "preposition" och "konjunktion" betyder. Det lär man också ut i skolan, kanske redan på högstadiet (men definitivt på gymnasiet). Vill du ha ett riktigt bra svar på den här frågan borde du nog fråga en utbildad lingvist, men jag skall försöka svara så gott jag kan.

Prepositioner är ord som "under", "bredvid", "ovanför", "på", "i", "före", "efter", som det vanligtvis kommer något slags "objekt" efter (ett substantiv, ett pronomen eller en följd av ord som fungerar på liknande sätt som ett substantiv): "under sängen", "bredvid byrån"/"bredvid honom"/"bredvid den fina byrån", "ovanför randen på väggen", "på byrån", "i lådan", "före stoppskylten", "efter klockan 12". Notera att "den fina byrån" och "randen på väggen" båda kan ses som "odelbara objekt" i sig. Konjunktioner, däremot, är ord som (bland annat) binder ihop hela satser. Det finns samordnande konjunktioner, som "och" och "men". Dessa binder ihop huvudsatser: "Jag är matematiker och jag tycker om sill." och "Bilen var gammal men däcken var nya.". Notera att både det som kommer före och det som kommer efter konjunktionen i respektive exempel är fullständiga huvudsatser (med predikat och subjekt). Det finns också underordnande konjunktioner (såsom "eftersom" och "om"), som inleder bisatser: "Jag gick och lade mig, eftersom jag var trött." och "Du får gå hem om du inte vill vara kvar här längre.".

Efter en preposition kommer alltså ett "objekt", medan en konjunktion följs av en hel sats (med verb, i form av ett predikat, och allt). Sålunda: "före stoppskylten" men "innan du kommer fram till korsningen" eftersom "stoppskylten" är ett "objekt" medan "du kommer fram till korsningen" är en hel sats (med predikat och subjekt). "före klockan 12" men "innan klockan hinner bli tolv". "Bertil dog före sin fru." men "Bertil dog innan frun dog.".

"den 1 januari 2013" är ett "objekt" (t.ex. finns ju inget verb här!). Alltså fungerar "före" bra, eftersom "före" är en preposition. Om man tycker att "innan" också kan fungera som preposition kan man också använda det ordet. Återigen: konsensus bland språkvårdare är att "innan" både kan fungera som konjunktion och preposition, så båda dina varianter är alltså OK. Däremot finns det nog ingen språkvårdare som tycker att "före" kan agera konjunktion, så "Gör det du ska före det är för sent." är oacceptabelt; det heter "Gör det du ska innan det är för sent.".

Andreas Rejbrand