Flag of the United Kingdom
Andreas Rejbrands webbplats

Språkvård

Jag är mycket engagerad i språkvård. På den här sidan har jag på ett mycket konkret och lättillgängligt sätt sammanfattat de allra vanligaste felen i skriftlig svenska i dag.

Mycket vanliga (och allvarliga) fel

Med ”allvarliga” fel menar jag språkfel som varje språkvårdare eller -vetare skulle reagera på och klassificera som direkt och uppenbart felaktiga. Jag går på känsla när jag bestämmer ordningen med vilken jag tar upp felen: ett fel som förekommer mycket ofta och är mycket ”onödigt” tar jag upp tidigt.

Särskrivningar

Det kanske vanligaste felet av dem alla är särskrivningen, där författaren felaktigt infogar ett eller flera blanksteg i ett ord, vanligtvis ett sammansatt ord, d.v.s. ett ord som innehåller två eller flera andra ord.

Korrekt Felaktigt
kattmat katt mat
jättebra jätte bra
myskväll mys kväll
anställningsintervju anställnings intervju
specialerbjudande special erbjudande
förrättsmeny förrätts meny
väteperoxidlösning väteperoxid lösning
pyruvatdehydrogenaskomplexet pyruvatdehydrogenas komplexet

Om en av delarna (vanligtvis den första) i en sammansättning är en ”annan typ av text”, t.ex. ett tal, en kod, en initialförkortning som uttalas bokstav för bokstav eller versaliseras, en term på annat språk eller en term som består av flera ord, så används bindestreck (U+002D: HYPHEN-MINUS eller U+2010: HYPHEN) mellan delarna:

  • 12-åring
  • 50-öring
  • SVT-chefen
  • TV-apparat
  • SVG-specifikationen
  • HTML-expert
  • DNA-molekyl
  • DNA-skada
  • DNA-replikation
  • H5N1-viruset
  • CO2-molekyl
  • public service-kanal
  • take away-meny
  • Harry Potter-fantast
  • Windows 7-kompatibel
  • typ II-kollagen
  • roten ur-tecknet
  • β-strålning
  • LCD-TV
  • B-cell
  • B-cellsreceptor
  • minnes-B-cell
  • 4:1-rytm

Att ta bort något av bindestrecken i rutan ovan är utan undantag helt fel, lika fel som att skriva ”måln” i stället för ”moln”.

Vid uppräkning av en mängd sammansättningar med ett gemensamt led utelämnas ofta (både i tal och i skrift) det gemensamma ledet i alla utom en av sammansättningarna. I sådana fall används bindestreck (U+002D: HYPHEN-MINUS eller U+2010: HYPHEN) för att markera de underförstådda sammansättningarna:

Herr- och damfrisör

Vi måste köpa mer kanin- och hundmat.

Har ni hund-, katt- och fågelburar?

Särskrivningar ändrar ibland betydelsen av texten. Till exempel betyder ”Vi tillverkar kassa apparater” samma sak som ”Vi tillverkar apparater av mycket låg kvalitet”, ”Jag vill träffa en sjuk sköterska!” samma sak som ”Jag vill träffa en sköterska som är sjuk (t.ex. förkyld eller magsjuk)!” och ”100 års jubileum” samma sak som ”ett jubileum som varar i hundra år”. Vidare bör ”roten ur tecknet” tolkas som att man beräknar roten ur något som kallas för ”tecknet”, medan ”roten ur-tecknet” bör tolkas som ett tecken vid namn ”roten ur-tecknet” (jfr ”plustecknet”). En ”halv naken man” är en man som inte bara är naken; han är delad på mitten, dessutom.

Om man har svårt att se när man skall skriva ihop och när man inte skall göra det, är troligtvis uttalet en stor hjälp. Den särskrivna och den ihopskrivna varianten uttalas nämligen med två helt olika ”melodier”. T.ex. uttalas ”sjuk sköterska” på ett annat sätt än ”sjuksköterska”, och ”roten ur tecknet” har samma melodi som ”roten ur 13”, och inte alls samma melodi som ”integraltecknet”. Man hör alltså vad som är rätt och vad som är fel. Till exempel hör man att ”JAS Gripen” skall särskrivas (”JAS-gripen” har samma melodi som ”tvångsgripen”).

En av anledningarna till att särskrivningar är så vanligt förekommande i dag är kanske influenser från engelskan, ty på engelska motsvaras de svenska sammansatta orden i allmänhet av särskrivna uttryck (cat food).

Felaktigt bruk av tecknet semikolon

Tecknet semikolon (;) används för att avgränsa två huvudsatser som hör ihop ämnesmässigt. Semikolon följs av liten bokstav (om inte versalisering krävs av speciell orsak, t.ex. vid egennamn). Ett semikolon kan sålunda alltid ersättas med punkt och stor bokstav. Både det som kommer före och det som kommer efter skall då vara fullständiga huvudsatser (meningar) med böjt verb ”och allt”.

Här kommer några korrekta exempel på bruk av semikolon:

Den ena bilen var röd; den andra var blå.

Jag kom hem väldigt sent och kände mig obarmhärtigt trött; inom några minuter hade jag somnat.

Det är mycket vanligt att folk använder semikolon felaktigt i dag; kanske beror det på att tecknet är så likt ett vanligt kolon.

Notera att semikolon avgränsar två fullständiga huvudsatser, och att vi faktiskt skulle kunna byta ut tecknet mot punkt och stor bokstav. Men eftersom de två huvudsatserna i respektive exempel hör ihop innehållsmässigt, så kan vi få lite bättre flyt (och mer elegans!) i texten genom att använda semikolon i stället för punkt och stor bokstav. I många fall är ett annat alternativ till punkt och stor bokstav en konjunktion, ofta och. Till exempel kan vi skriva

Den ena bilen var röd och den andra var blå.

Jag kom hem väldigt sent och kände mig obarmhärtigt trött och inom några minuter hade jag somnat.

Det är mycket vanligt att folk använder semikolon felaktigt i dag och kanske beror det på att tecknet är så likt ett vanligt kolon.

Semikolon skall dock inte användas för ofta. I en längre text på några A4-sidor brukar det sällan förekomma mer än en handfull semikolon (i korrekt bruk).

Ett av de allra vanligaste språkfelen i dagens skriftliga svenska är felaktig användning av semikolon. Det är i själva verket så illa att jag misstänker att nyproducerade texter oftare använder tecknet felaktigt än korrekt! Problemet är att folk använder semikolon i stället för kolon, i synnerhet framför uppräkningar. Nedan följer ett typexempelfelaktigt bruk av semikolon:

Vi kommer till tre städer; Stockholm, Linköping och Malmö. [FEL‼]

Naturligtvis skall det vara

Vi kommer till tre städer: Stockholm, Linköping och Malmö.

Vid ”presentation” används ju kolon. (Dessutom är det uppenbart så att ”Stockholm, Linköping och Malmö” inte är en fullständig huvudsats.) Lägg märke till att kolonet kan bytas ut mot kommatecken och ”nämligen”. Det som kommer efter kolonet är precis det vi tänker på före kolonet. Nedan visas ett ganska vanligt, men mycket felaktigt, bruk av semikolon i stället för kolon i en lista med egenskaper:

Namn; Karl Karlsson
Ålder; 19 år
Stad; Karlshamn
Medlem sedan; 2012

Här skall man naturligtvis använda kolon:

Namn: Karl Karlsson
Ålder: 19 år
Stad: Karlshamn
Medlem sedan: 2012

Om man har svårt för att se huruvida semikolon kan användas i ett konkret exempel, kan man pröva att ersätta det med punkt och stor bokstav. Båda meningarna (både till vänster och till höger) skall då vara fullständiga meningar, med subjekt och finit verb. Dessutom, om man vet hur kolon kan användas och inser att kolon skulle fungera bra, då är det förmodligen bättre att använda kolon (det är också stor risk för att semikolon vore felaktigt). Som exempel är följande bruk av semikolon felaktigt, trots att både det som kommer före och det som kommer efter tecknet är fullständiga huvudsatser:

Jag upptäckte något konstigt direkt när jag kom hem; golvet var dyblött.

Problemet här är att vi i den här konstruktionen behöver den framåtpekande funktion som ett vanligt kolon har. Kolonet anger att det som kommer efter på något sätt är det som man tänker på i texten före kolonet. Här upptäckte personen att något inte stod rätt till. Vad upptäckte personen? Jo, att golvet var dyblött. Notera att vi också kan skriva

Jag upptäckte något konstigt direkt när jag kom hem, nämligen att golvet var dyblött.

vilket också antyder att ett kolon är lämpligt (se ovan). Å andra sidan kan semikolon ofta ersättas med ett och, men texten

Jag upptäckte något konstigt direkt när jag kom hem och golvet var dyblött.

antyder att upptäckten och golvets blöthet är två helt skilda saker. Ytterligare ett exempel på samma tema (avsikten här är att det som kommer efter semikolonet är precis vad personen tycker):

Jag tycker så här; de som inte vill göra hela testet, kan gå hem redan före lunch.

Även här behöver vi ett vanligt kolon; det rör sig om en typisk ”presentation”. Vi har sålunda följande allmänna regel:

Ett nödvändigt villkor för att semikolon skall kunna användas är att både det som står före och det som står efter tecknet är fullständiga huvudsatser (med subjekt och finit verb). [Det skall alltså fungera att byta ut tecknet mot punkt och stor bokstav.] Men detta villkor är inte tillräckligt. Det kan hända att semikolon ändå inte kan användas.

Den gyllene regeln är däremot enklare:

Om du inte vet hur tecknet semikolon skall användas, använd det inte!

Felaktigt bruk av semikolon är väldigt vanligt, och tyvärr är det positiv feedback som råder här: ju fler som använder semikolon felaktigt, desto fler kommer att lära sig fel, och börja använda tecknet felaktigt, och så vidare. Det sprids som en epidemi.

Mer information

Apostrofgenitiv – aldrig på svenska!

På engelska används apostrof (U+0027: APOSTROPHE eller U+2019: RIGHT SINGLE QUOTATION MARK) vid genitiv (ägandeform): Dave's book. På svenska används aldrig apostrofgenitiv: Det heter ”Karls bilverkstad”, ”Annas bageri” och ”Lisas musikaffär”.

Genitiv av förkortningar

När det gäller genitiv av initialförkortningar som uttalas bokstav för bokstav (och liknande typer av text) använder man vanligtvis kolon. Det heter till exempel ”SVT:s reporter”, ”MAI:s korridor”, ”UR:s radioprogram” och ”FN:s stadgar”. För att inte tala om ”SJ:s ständiga förseningar” och ”WMC:s översättningsfel”.

Man kan notera att samma sak gäller när andra ändelser skall kopplas på förkortningar, till exempel för att bilda bestämd form och pluralis. Det heter t.ex. ”TV:n” och ”DLL:er”. [Men vid sammansättningar av två ord där en del är en förkortning används självklart bindestreck: ”TV-apparater” och ”DLL-filer”. Även ”12-åring” och så vidare.]

Faktiskt används kolon mer generellt när en ändelse skall kopplas på något annat än ett vanligt ord. Utöver de nämnda initialförkortningarna inkluderar vi här t.ex. bokstäver, koder och tal: ”bokstaven T:s seriff”, ”H5N1:s spridning”, ”53:an mot Resecentrum”. Fler exempel: ”det låga pH:t” (=”det låga pH-värdet”), ”7:or”, ”5:e plats”, ”5:e-klassare”.

Det är lämpligt att jämföra med situationen i engelska språket. Där används som nämnt alltid apostrofgenitiv, även vid förkortningar. Men här används inget tecken för att markera pluralis av förkortningar! Följande tabell är alltså riktig:

Genitiv Pluralis
Svenska SVT:s reporter
MAI:s korridor
DLL:er
GMO:er
Engelska BBC's John Smith
IBM's chairman
DLLs
GMOs

Notera i synnerhet att pluralis av förkortningar i engelskan bara markeras med ett tillägg av ”s”. Folk som läser mycket på engelska är därför vana att se texter såsom ”DLLs”, ”GMOs”, ”UFOs”, ”PDEs” och ”PDAs”. Jag tror det kan vara orsaken till att många felaktigt väljer bort kolonet i genitiv av förkortningar på svenska. Men i sådana fall är det hela två fel man begår: dels blandar man ihop svenska och engelska, dels blandar man ihop pluralis och genitiv!

Övriga vanligt förekommande fel

Även dessa fel är sådana som varje språkvårdare eller -vetare skulle markera som felaktiga.

Dubbla avgränsare

Använd aldrig dubbla avgränsare, t.ex. både komma och parentes. Följande exempel är korrekta:

Biologen studerar insekter (och andra leddjur) numera.

Biologen studerar insekter, och andra leddjur, numera.

Biologen studerar insekter – och andra leddjur – numera.

Följande variant använder dubbla avgränsare (både parentes och komma) och är därför felaktig:

Biologen studerar insekter, (och andra leddjur), numera.

Använd rätt citationstecken!

Med knappen på tangentbordet infogar man citationstecknet " (U+0022: QUOTATION MARK), som fungerar både på svenska och engelska (och många andra språk). Detta är emellertid en förenkling: om man vill att ens text skall se snygg ut, använder man ”typografiska” citationstecken, som är lite mer dekorerade. Och när det gäller typografiska citationstecken så ser reglerna lite olika ut på olika språk. Följande exempel är korrekta:

  • ”Svenska”
  • “English”
  • „Deutsch“

Här kommer en förstoring (i form av en rastergrafisk bild):

Bild på citattecken på engelska, svenska och tyska.

Notera att inledande och avslutande citationstecken ser likadana ut på svenska. Det rör sig om ” (U+201D: RIGHT DOUBLE QUOTATION MARK). Å andra sidan, på engelska, används två olika tecken, nämligen “ (U+201C: LEFT DOUBLE QUOTATION MARK) och ” (U+201D: RIGHT DOUBLE QUOTATION MARK). [Och på tyska används också två olika, nämligen „ (U+201E: DOUBLE LOW-9 QUOTATION MARK) samt “ (U+201C: LEFT DOUBLE QUOTATION MARK).]

För mer information om citattecken och ordbehandlare, se Citattecken på olika språk.

Satsradningar

När två huvudsatser radas upp efter varandra utan meningsgräns (punkt och stor bokstav), semikolon eller konjunktion så kallas det för en satsradning. Ibland används kommatecken mellan huvudsatserna och ibland används inget tecken alls. Det senare fallet räknas alltid som felaktigt, och gör texten mycket svårläst. Här är ett exempel på en sådan (oacceptabel) satsradning:

Jag var mycket trött när jag kom hem klockan tolv gick jag och lade mig.

Så här kan man skriva i stället, för att undvika satsradningen:

Jag var mycket trött när jag kom hem; klockan tolv gick jag och lade mig.

Jag var mycket trött när jag kom hem och klockan tolv gick jag och lade mig.

Jag var mycket trött när jag kom hem. Klockan tolv gick jag och lade mig.

Jag var mycket trött när jag kom hem, så redan vid klockan tolv gick jag och lade mig.

Förutom att särskrivningen är svår att läsa så är den tvetydig: kom jag hem klockan tolv eller gick jag och lade mig klockan tolv?

Särskrivningar med kommatecken accepteras av många språkvårdare när de två huvudsatserna hör ihop innehållsmässigt och när det är ”smakfullt”. Många språkvårdare skulle kanske acceptera följande variant:

Jag var mycket trött när jag kom hem, klockan tolv gick jag och lade mig.

Punkt före eller efter avslutande parentes?

Det beror helt på den omgivande texten, men i nästan samtliga fall är max ett av alternativen korrekt. Följande två exempel är korrekta:

Jag kom hem väldigt sent (eftersom jag arbetade över lång tid med kapitlet om tensorprodukter).

Jag kom hem väldigt sent. (Jag jobbade nämligen över lång tid med kapitlet om tensorprodukter.)

Notera att punkten kommer efter det avslutande parentestecknet i första exemplet, men före det avslutande parentestecknet i det andra exemplet. Detta beror på att punkten i första exemplet avslutar en mening som började före (utanför) parentesen. I andra exemplet avslutar punkten en mening som inleddes inom parentesen. Att byta ut ). mot .) i första exemplet vore sålunda ett språkfel. På samma sätt vore det fel att byta ut .) mot ). i andra exemplet.

Dubbelt supinum

Följande exempel brukar betraktas som felaktigt i skriven rikssvenska:

Hur har du hunnit gjort allt det under helgen?

I stället bör man skriva

Hur har du hunnit göra allt det under helgen?

med det andra verbet i infinitiv.

Stavfel och fel ord

Man skall normalt sett kunna stava till vanliga svenska ord, och dessutom kunna skilja på olika ord som låter lika men stavas olika.

Man skall normalt sett inte äta upp tallriken, utan bara det som ligger på den.
Har du sett filmen?
På vilket sätt skulle jag ha tagit mig till Stockholm?

Hon har inte ens en bil.
Om man vill att ens text skall se vacker ut så använder man rätt streck.

Var han det enda barnet?
Han kom hit ända från Kina.

Var är han? I Stockholm?
Vart är han på väg? Söderut, mot Linköping?

original, ceremoni, noggrann, noggrant, medicin, åtminstone, positiv, ...

svensklärare, tillbaka, medan

Det är också viktigt att inte använda ord man inte känner till betydelsen av. Svåra ord inkluderar ”ignorant” (=okunnig) och ”godtrogen” (=lättlurad).

Versalisering

I flerordiga namn på kommuner och myndigheter samt i titlar på böcker och filmer brukar man i engelska språket versalisera första bokstaven i varje ord (förutom småord såsom of). I svenska språket är man mycket mer restriktiv med versalisering, och versaliserar i allmänhet bara första bokstaven i det första ordet.

  • Linköpings kommun
  • Linköpings universitet
  • Matematiska institutionen
  • Statens kriminaltekniska laboratorium

Man kan jämföra med följande engelska namn:

  • New York City (City of New York)
  • New York University
  • Department of Mathematics
  • Federal Bureau of Investigation

Betrakta även följande filmtitlar på svenska och engelska:

Svenska Engelska
Harry Potter och de vises sten Harry Potter and the Philosopher’s Stone
Den engelske patienten The English Patient
När lammen tystnar Silence of the Lambs

Slutligen så skrivs veckodagar, månader och språk-/nationalitetsord (som inte är namn) med liten bokstav i svenska:

Svenska Engelska
måndag Monday
april April
en svensk bil / på svenska / i Sverige a Swedish car / in Swedish / in Sweden

Däremot brukar man respektera det sätt på vilket etablerade flerordsnamn skrivs. Man skriver t.ex. Sveriges Television, med stort T, eftersom det är så väletablerat att skriva så. (Ibland kan det ju också röra sig om varumärken och annat som är registrerade med en viss stavning.)

Glöm inte kommateringen!

Glöm inte bort kommatecknen som krävs för tydlighetens skull:

– Kommer du inte, Klara?
– Jo, jag kommer!

Följande exempel är alltså felaktigt:

– Kommer du inte Klara?
– Jo jag kommer!

Även annan form av interpunktion är ofta alldeles nödvändig. Till exempel behövs kolonet i exemplet nedan:

En sak till: Glöm inte att låsa dörren!

Varianten utan kolonet (och den stora bokstaven) är felaktig och mycket svårläst:

En sak till glöm inte att låsa dörren!

Mellanrum

Man skall naturligtvis följa de vanliga reglerna för mellanrum omkring skiljetecken. Normalt sett (men inte helt utan undantag) gäller följande:

Hej! Hur mår du? Jag mår bra, tror jag.

Programmet har stöd för fem bildformat: BMP, JPG, GIF, PNG och TIFF.

Ladda ner bilden (546 kB) eller videon (1 529 kB).

Dessutom skall det alltid vara (hårt) mellanrum mellan ett mätetal och en enhet:

Det är 57 km mellan städerna.

Vi bestämde våglängden till λ = 562.1 nm.

”Fler än” eller ”mer än”?

”fler /än/” används vid antal och uppräkneliga objekt medan ”mer /än/” används tillsammans med mängdord, eller när fokus ligger på mängd snarare än antal.

Det fanns fler än 43 språkfel i dokumentet.

Har du mer än två liter vatten med dig behöver du inte gå törstig.
Har du fler än två enlitersdunkar med vatten så räcker det.

Karl har fler lyxbilar än Bertil, men Bertil har mer pengar på banken än vad Karl har.

Vi behöver fler tandkrämstuber.
Vi behöver mer tandkräm.

Undvik ”utav”

Ordet utav ger ett talspråkligt och vardagligt intryck. Använd därför i stället ordet av i neutral sakprosa och mer formella texter.

Stilfel

Vissa skrivregler råder det delade meningar om. Nedan listar jag några skrivregler som jag själv håller hårt på, men där olika språkvårdare kan ha olika uppfattning.

”Före” eller ”innan”?

Jag använder alltid ”före” som preposition och ”innan” som konjunktion. Alla håller med om att ”före” enbart är en preposition (och alltså inte en konjunktion), men de flesta språkvårdare förefaller acceptera ”innan” även som en preposition.

Stanna före stoppskylten!
Stanna innan du kör ut på landsvägen!

Jag kom hem före kvällsmaten.
Jag kom hem innan det var dags att äta kvällsmat.

Undertecknad betraktar det sålunda som ett språkfel om något ”före” byts ut mot ”innan” ovan, eller om något ”innan” byts ut mot ”före”. Många språkvårdare skulle emellertid också tillåta att ”innan” används som preposition; de skulle alltså tillåta att ”före” byts ut mot ”innan”. I mina öron låter det helt fel. Jag undrar också varför man skulle vilja använda ”innan” som preposition när man vet att många stör sig på det och det fullständigt likvärdiga och totalt okontroversiella alternativet ”före” existerar.

Versalisering av initialförkortningar

Initialförkortningar som uttalas bokstav för bokstav såsom USA, FN, TV, CD, DVD, DLL, PC, SMS, DNA, HIV, HTML, HTTP, API och tusentals andra brukar som bekant versaliseras. Jag versaliserar dem alltid. Däremot anser många språkvårdare numera tydligen att initialförkortningar som är väl etablerade i vardagsspråket (och kanske där folk ofta inte kommer ihåg vad de står för, vilket jag själv snarare betraktar som en sorts inkompetens/bristande allmänbildning) bör skrivas med gemener. De skulle sålunda skriva ”tv”, ”cd”, ”dvd”, ”pc”, ”sms”, ”dna” och ”hiv”. Jag tycker det är konstigt. Initialförkortningar brukar ju versaliseras, så varför göra undantag här? Låt mig ge några argument för fortsatt versalisering:

Samtidigt kan jag förstå varför små bokstäver förespråkas: brödtexten ser snyggare ut som helhet om den inte ”störs” av versaliserade initialförkortningar. Och detta kanske väger upp de ganska svaga argumenten jag listade ovan.

Notera att bindestreck och kolon används vid sammansättningar respektive tillägg av ändelser även om initialförkortningen skrivs med gemener:

cd-spelare, en dvd:s undersida, sms:a

(Verbet ”sms:a” är vardagligt. I formellt språk bör man skriva ”skicka ett SMS-meddelande”.)

Jag tycker också att man skall respektera det sätt företag och organisationer själva väljer att skriva sina namn, även i förkortad form. Till exempel skriver jag SVT och SvD. Jag skriver också IKEA och ICA, trots att dessa initialförkortningar uttalas som vanliga ord, och alltså inte bokstav för bokstav. Många språkvårdare skulle skriva dessa ”Ikea” respektive ”Ica”, men alltså inte jag: jag vill dels respektera företagens egna sätt att skriva sina namn (även i förkortad form), och dels föredrar jag att versalisera initialförkortningar över lag.

Att jag i många fall respekterar företags sätt att skriva sina egna namn betyder däremot inte att jag alltid förespråkar företagens språk i sin marknadsföring. Till exempel skriver ICA ofta ”ICA Banken” och ”ICA Kortet”, vilket är absurt: man borde skriva ”ICA-banken” respektive ”ICA-kortet”. Vidare är ju både IKEA och ICA kända för att särskriva i tid och otid.

Digital typografi

I dag författas de flesta nya texter på dator, och en del språkfel är specifika för just digitalt textförfattande. De vanligaste av dessa listas i det här avsnittet.

Använd rätt streck

Strecket - (U+002D: HYPHEN-MINUS) är det som infogas med tangenten på ett vanligt PC-tangentbord. Om man inte prioriterar elegant typografi kan detta tecken användas som substitut för alla sorters streck: som bindestreck, som tankstreck och som minustecken. Det är emellertid snyggare att använda de riktiga strecken i de olika användningsområdena, bland annat eftersom dessa har olika längd (dessutom har de olika semantisk innebörd).

Bindestrecket är ‐ (U+2010: HYPHEN). Detta är till utseendet identiskt med det allmänna substitutet U+002D: HYPHEN-MINUS och i praktiken används nästan aldrig U+2010, utan man använder U+002D, som infogas med tangenten på tangentbordet. Bindestrecket känns igen på att det är kort. Detta tecken används som bekant vid avstavning och i vissa sammansättningar:

12-åring, 50-öring, IBM-chefen, CO2-molekyl, A-lag, β-strålning, katt- och hundmat, Harry Potter-fantast, Windows 7-dator, försenings-
avgift

Det är ett ovanligt men förekommande fel att använda tankstreck (som är ett längre streck) i stället för bindestreck.

Tankstrecket är – (U+2013: EN DASH). Detta är längre än bindestrecket och har helt andra användningsområden. Tankstrecket används för betonade inskott och avgränsningar i texten, och för att markera en paus:

Nu lär vi oss hur tankstrecket – som är ett lite längre streck – kan användas.

Detta är viktigt – man får inte göra fel!

Tankstrecket används också när man anger intervall och vissa typer av parförhållanden:

20–30 kronor, 2–0-segern, Stockholm–Malmö-tåget, natrium–kaliumpumpen, renin–angiotensinsystemet, relationen läkare–patient, läroboken Persson–Böiers

Slutligen kan tankstrecket användas som talstreck:

– Kommer du?

– Ja, jag kommer!

I Microsoft Word för PC kan tankstrecket infogas med kortkommandot Ctrl+Num - (minustecknet på den numeriska delen av tangentbordet). Man kan också memorera tecknets kod U+2013 och skriva 2013, Alt+X. Men oftast behöver man inte göra något alls: Microsoft Word gör automatiskt om ett U+002D: HYPHEN-MINUS till ett tankstreck ifall mjukvaran tror att tecknet används på det sättet. Om du t.ex. skriver ”katt - hund” och trycker på t.ex. mellanslag så kommer Word att göra om bindestrecket (HYPHEN-MINUS) till ett riktigt tankstreck. Denna automatiska konvertering är emellertid inte perfekt, så strecken bör alltid kontrolleras manuellt. Det kan också hända att Word ersätter ett bindestreck till ett tankstreck trots att detta inte är lämpligt.

Långt tankstreck (—, U+2014: EM DASH) används inte i svenska språket.

Minustecknet (−, U+2212: MINUS SIGN) används för unärt och binärt minustecken tillsammans med tal och andra matematiska objekt.

Gradtecknet blir mycket ofta fel

Gradtecknet (°, U+00B0: DEGREE SIGN) används som bekant för att ange vinklar och temperaturer. Tyvärr finns det ett helt annat tecken som i många teckensnitt är mycket likt gradtecknet, nämligen tecknet º (U+00BA: MASCULINE ORDINAL INDICATOR). Det senare tecknet tror jag används i en del språk (som t.ex. portugisiska) för att ange ordningstal i maskulinum. I vilket fall som helst har tecknet ingen som helst relation till gradtecknet. Trots detta är det mycket vanligt att digitala texter använder º (U+00BA: MASCULINE ORDINAL INDICATOR) som gradtecken, vilket alltså är lika fel som om man skulle använda ett versalt I i stället för ett gement l:

roIig, 90º

Man måste använda rätt tecken:

rolig, 90°

I en del teckensnitt (som t.ex. Times New Roman) är som nämnt dessa två tecken mycket lika. Ofta är gradtecknet en perfekt, tunn cirkel, medan det andra tecknet är som ett gement o. I en del andra teckensnitt (som t.ex. Calibri) har det senare tecknet ett streck under ringen, vilket minskar risken för sammanblandning.

Gradtecken Indikator för
maskulint ordningstal
Times New Roman Gradtecknet i Times New Roman Indikatorn för maskulint ordningstal i Times New Roman
Calibri Gradtecknet i Calibri Indikatorn för maskulint ordningstal i Calibri

Om man använder dialogrutan ”Symbol” i Microsoft Word för att infoga gradtecknet gäller det sålunda att man är noggrann med att man verkligen väljer rätt tecken:

Dialogrutan Symbol i Microsoft Word 2010 med gradtecknet markerat

I exemplet ovan är det riktiga gradtecknet markerat, vilket framgår av beskrivningen ”Degree Sign” och av kodpunkten U+00B0. I exemplet nedan är det otäcka tecknet º (U+00BA: MASCULINE ORDINAL INDICATOR) markerat, vilket framgår lika tydligt av beskrivning och kodpunkt (och tecknets utseende!):

Dialogrutan Symbol i Microsoft Word 2010 med den maskulina ordinalindikatorn markerad

För mer information om hur man skiljer dessa tecken åt samt om de många problem som kan uppkomma ifall man använder fel tecken, se min artikel Gradtecken eller ”masculine ordinal indicator”? som behandlar detta utförligt.

Relaterad läsning: Advanced authoring in Microsoft Word 2010, en artikel om hur man på bästa sätt skriver texter i ordbehandlaren Microsoft Word.