Språkvård

Jag är mycket engagerad i språkvård. På den här sidan har jag på ett mycket konkret och lättillgängligt sätt sammanfattat de allra vanligaste felen i skriftlig svenska i dag.

Mycket vanliga (och allvarliga) fel

Med ”allvarliga” fel menar jag språkfel som varje språkvårdare eller -vetare skulle reagera på och klassificera som direkt och uppenbart felaktiga. Jag går på känsla när jag bestämmer ordningen med vilken jag tar upp felen: ett fel som förekommer mycket ofta och är mycket ”onödigt” tar jag upp tidigt.

Särskrivningar

Det kanske vanligaste felet av dem alla är särskrivningen, där författaren felaktigt infogar ett eller flera blanksteg i ett ord, vanligtvis ett sammansatt ord, d.v.s. ett ord som innehåller två eller flera andra ord.

¹ tre barns mamma är också grammatiskt om barns tolkas som genitiv av barn (jfr fem studenters fuskande eller två bröders äventyr). Däremot är det nästan aldrig denna tolkning som avses av avsändaren, vilket framgår om man ber författaren uttala texten, som då nästan säkert kommer att använda sammansättningsuttal. Alltså är s:et inte avsett som genitivsuffix (-s) utan som sammansättningsfog (-s-). Genitivkonstruktionen Jag är tre barns mamma. torde inte användas oftare än Jag är mamma till tre barn. och ger ett lite mer invecklat intryck.

Om en av delarna (vanligtvis den första) i en sammansättning är en ”annan typ av text”, t.ex. ett tal, en kod, en initialförkortning som uttalas bokstav för bokstav eller versaliseras, en term på annat språk eller en term som består av flera ord, så används bindestreck (U+002D: HYPHEN-MINUS eller U+2010: HYPHEN) mellan delarna:

Att ta bort något av bindestrecken i rutan ovan, eller att ersätta något bindestreck med mellanrum, är utan undantag helt fel, lika fel som att skriva ”måln” i stället för ”moln”.

Vid uppräkning av en mängd sammansättningar med ett gemensamt led utelämnas ofta (både i tal och i skrift) det gemensamma ledet i alla utom en av sammansättningarna. I sådana fall används bindestreck (U+002D: HYPHEN-MINUS eller U+2010: HYPHEN) för att markera de underförstådda sammansättningarna:

Lägg märke till mellanrummet före konjunktionen och; detta får inte utelämnas (skriv inte: ”kanin-och hundmat”).

Särskrivningar ändrar ibland betydelsen av texten. Till exempel betyder ”Vi tillverkar kassa apparater” samma sak som ”Vi tillverkar apparater av mycket låg kvalitet”, ”Jag vill träffa en sjuk sköterska!” samma sak som ”Jag vill träffa en sköterska som är sjuk (t.ex. förkyld eller magsjuk)!” och ”100 års jubileum” samma sak som ”ett jubileum som varar i hundra år”. Vidare bör ”roten ur tecknet” tolkas som att man beräknar roten ur något som kallas för ”tecknet”, medan ”roten ur-tecknet” bör tolkas som ett tecken vid namn ”roten ur-tecknet” (jfr ”plustecknet”). En ”halv naken man” är en man som inte bara är naken; han är delad på mitten, dessutom.

Om man har svårt att se när man skall skriva ihop och när man inte skall göra det, är troligtvis uttalet en stor hjälp. Den särskrivna och den ihopskrivna varianten uttalas nämligen med två helt olika ”melodier”. T.ex. uttalas ”sjuk sköterska” på ett annat sätt än ”sjuksköterska”, och ”roten ur tecknet” har samma melodi som ”roten ur 13”, och inte alls samma melodi som ”integraltecknet”. Man hör alltså vad som är rätt och vad som är fel. Till exempel hör man att ”JAS Gripen” skall särskrivas (”JAS-gripen” har samma melodi som ”tvångsgripen”).

En av anledningarna till att särskrivningar är så vanligt förekommande i dag är kanske influenser från engelskan, ty på engelska motsvaras de svenska sammansatta orden i allmänhet av särskrivna uttryck (cat food).

Felaktigt bruk av tecknet semikolon

Tecknet semikolon (;) används för att avgränsa två huvudsatser som hör ihop ämnesmässigt. Semikolon följs av liten bokstav (om inte versalisering krävs av speciell orsak, t.ex. vid egennamn). Ett semikolon kan sålunda alltid ersättas med punkt och stor bokstav. Både det som kommer före och det som kommer efter skall då vara fullständiga huvudsatser (meningar) med böjt verb ”och allt”.

Här kommer några korrekta exempel på bruk av semikolon:

Notera att semikolon avgränsar två fullständiga huvudsatser, och att vi faktiskt skulle kunna byta ut tecknet mot punkt och stor bokstav. Men eftersom de två huvudsatserna i respektive exempel hör ihop innehållsmässigt, så kan vi få lite bättre flyt (och mer elegans!) i texten genom att använda semikolon i stället för punkt och stor bokstav. I många fall är ett annat alternativ till punkt och stor bokstav en konjunktion, ofta och. Till exempel kan vi skriva

Semikolon skall dock inte användas för ofta. I en längre text på några A4-sidor brukar det sällan förekomma mer än en handfull semikolon (i korrekt bruk).

Ett av de allra vanligaste språkfelen i dagens skriftliga svenska är felaktig användning av semikolon. Det är i själva verket så illa att jag misstänker att nyproducerade texter oftare använder tecknet felaktigt än korrekt! Problemet är att folk använder semikolon i stället för kolon, i synnerhet framför uppräkningar. Nedan följer ett typexempel på felaktigt bruk av semikolon:

Naturligtvis skall det vara

Vid ”presentation” används ju kolon. (Dessutom är det uppenbart så att ”Stockholm, Linköping och Malmö” inte är en fullständig huvudsats.) Lägg märke till att kolonet kan bytas ut mot kommatecken och ”nämligen”. Det som kommer efter kolonet är precis det vi tänker på före kolonet. Nedan visas ett ganska vanligt, men mycket felaktigt, bruk av semikolon i stället för kolon i en lista med egenskaper:

Här skall man naturligtvis använda kolon:

Om man har svårt för att se huruvida semikolon kan användas i ett konkret exempel, kan man pröva att ersätta det med punkt och stor bokstav. Båda meningarna (både till vänster och till höger) skall då vara fullständiga meningar, med subjekt och finit verb. Dessutom, om man vet hur kolon kan användas och inser att kolon skulle fungera bra, då är det förmodligen bättre att använda kolon (det är också stor risk för att semikolon vore felaktigt). Som exempel är följande bruk av semikolon felaktigt, trots att både det som kommer före och det som kommer efter tecknet är fullständiga huvudsatser:

Problemet här är att vi i den här konstruktionen behöver den framåtpekande funktion som ett vanligt kolon har. Kolonet anger att det som kommer efter på något sätt är det som man tänker på i texten före kolonet. Här upptäckte personen att något inte stod rätt till. Vad upptäckte personen? Jo, att golvet var dyblött. Notera att vi också kan skriva

vilket också antyder att ett kolon är lämpligt (se ovan). Å andra sidan kan semikolon ofta ersättas med ett och, men texten

antyder att upptäckten och golvets blöthet är två helt skilda saker. Ytterligare ett exempel på samma tema (avsikten här är att det som kommer efter semikolonet är precis vad personen tycker):

Även här behöver vi ett vanligt kolon; det rör sig om en typisk ”presentation”. Vi har sålunda följande allmänna regel:

Ett nödvändigt villkor för att semikolon skall kunna användas är att både det som står före och det som står efter tecknet är fullständiga huvudsatser (med subjekt och finit verb). [Det skall alltså fungera att byta ut tecknet mot punkt och stor bokstav.] Men detta villkor är inte tillräckligt. Det kan hända att semikolon ändå inte kan användas.

Den gyllene regeln är däremot enklare:

Om du inte vet hur tecknet semikolon skall användas, använd det inte!

Felaktigt bruk av semikolon är väldigt vanligt, och tyvärr är det positiv feedback som råder här: ju fler som använder semikolon felaktigt, desto fler kommer att lära sig fel, och börja använda tecknet felaktigt, och så vidare. Det sprids som en epidemi.

Mer information

• På rejbrand.se:
  • Fler exempel på felaktigt bruk av tecknet semikolon
  • Mångtaliga exempel på felaktigt bruk av tecknet semikolon
  • Kampanjen semikolon.info
• Externt:
  • Svenskspråkiga Wikipedia
  • Engelskspråkiga Wikipedia
  • Språknämnden
  • Språkrådet (1)
  • Språkrådet (2)
  • Språktidningen
  • Regeringen

Apostrofgenitiv – aldrig på svenska!

På engelska används apostrof (U+0027: APOSTROPHE eller U+2019: RIGHT SINGLE QUOTATION MARK) vid genitiv (ägandeform): Dave's book. På svenska används aldrig apostrofgenitiv: Det heter ”Karls bilverkstad”, ”Annas bageri” och ”Lisas musikaffär”.

Genitiv av förkortningar

När man bildar genitiv av initialförkortningar som versaliseras eller uttalas bokstav för bokstav använder man kolon före genitiv-s:et. Det heter till exempel ”SVT:s reporter”, ”MAI:s korridor”, ”UR:s radioprogram” och ”FN:s stadgar”. För att inte tala om ”SJ:s ständiga förseningar” och ”WMC:s översättningsfel”.

Kolon används vid ändelse på specialtext

Under förra rubriken såg vi att kolon används när genitiv-s:et läggs på en förkortning som versaliseras eller uttalas bokstav för bokstav.

Faktiskt är det alltid så att man använder ett kolon (:) när man lägger till en ”ändelse” på någon form av ”specialtext”.

Med ”någon form av specialtext” menar jag t.ex.

• en initialförkortning som versaliseras eller uttalas bokstav för bokstav: ”SVT:s reporter”, ”MAI:s korridor”, ”UR:s radioprogram”, ”SJ:s tåg”, ”DLL:er”, ”GMO:er”, ”sms:et”, ”tv:n”, ”dvd:er”, ”IKEA:s”, ”API:er”
• en siffra/ett tal: ”42:an mot Söderköping”, ”5:or”, ”3:e plats”, ”5:e-klassare”
• en bokstav: ”bostaven T:s seriff”
• en kod: ”nyrenoverade X12:or”, ”E4:an norrut”, ”H5N1:s spridning”
• symboler och övriga beteckningar som inte är vanliga ord: ”det låga pH:t”.

Med ”ändelse” menar jag t.ex.

• ändelse för bestämd form: ”DVD:n”, ”TV:n”, ”7:an”, ”E4:an”, ”pH:t”
• ändelse för pluralis: ”GMO:er”, ”DLL:er”, ”5:or”, ”APC:er”, ”API:er”
• ändelse för genitiv: ”SVT:s”, ”IBM:s”, ”BBC:s”
• ändelse för ordningstal: ”5:e plats”.

Men: vid sammansättningar där ena ledet är en ”specialtext” använde förstås ett bindestreck: ”5-åring”, ”β-talassemi”, ”A-laget”, ”20-kronorssedel”, ”100-årsjubileum”, ”CO₂-molekyl”, ”H5N1-viruset”, ”SVT-chefen”, ”IKEA-katalogen”, ”PC-tidningen”, ”Windows 7-kompatibel”, ”Harry Potter-fantast”.

Det är lämpligt att jämföra med situationen i engelska språket. Där används som nämnt alltid apostrofgenitiv, även vid förkortningar. Men här används inget tecken för att markera pluralis av förkortningar! Följande tabell är alltså riktig:

Notera i synnerhet att pluralis av förkortningar i engelskan bara markeras med ett tillägg av ”s”. Folk som läser mycket på engelska är därför vana att se texter såsom ”DLLs”, ”GMOs”, ”UFOs”, ”PDEs” och ”PDAs”. Jag tror det kan vara orsaken till att många felaktigt väljer bort kolonet i genitiv av förkortningar på svenska. Men i sådana fall är det hela två fel man begår: dels blandar man ihop svenska och engelska, dels blandar man ihop pluralis och genitiv!

Övriga vanligt förekommande fel

Även dessa fel är sådana som varje språkvårdare eller -vetare skulle markera som felaktiga.

Dubbla avgränsare

Använd aldrig dubbla avgränsare, t.ex. både komma och parentes. Följande exempel är korrekta:

Följande variant använder dubbla avgränsare (både parentes och komma) och är därför felaktig:

Använd rätt citationstecken!

Med knappen på tangentbordet infogar man citationstecknet " (U+0022: QUOTATION MARK), som fungerar både på svenska och engelska (och många andra språk). Detta är emellertid en förenkling: om man vill att ens text skall se snygg ut, använder man ”typografiska” citationstecken, som är lite mer dekorerade. Och när det gäller typografiska citationstecken så ser reglerna lite olika ut på olika språk. Följande exempel är korrekta:

Här kommer en förstoring (i form av en rastergrafisk bild):

Notera att inledande och avslutande citationstecken ser likadana ut på svenska. Det rör sig om ” (U+201D: RIGHT DOUBLE QUOTATION MARK). Å andra sidan, på engelska, används två olika tecken, nämligen “ (U+201C: LEFT DOUBLE QUOTATION MARK) och ” (U+201D: RIGHT DOUBLE QUOTATION MARK). [Och på tyska används också två olika, nämligen „ (U+201E: DOUBLE LOW-9 QUOTATION MARK) samt “ (U+201C: LEFT DOUBLE QUOTATION MARK).]

För mer information om citattecken och ordbehandlare, se Citattecken på olika språk.

Satsradningar

När två huvudsatser radas upp efter varandra utan meningsgräns (punkt och stor bokstav), semikolon eller konjunktion så kallas det för en satsradning. Ibland används kommatecken mellan huvudsatserna och ibland används inget tecken alls. Det senare fallet räknas alltid som felaktigt, och gör texten mycket svårläst. Här är ett exempel på en sådan (oacceptabel) satsradning:

Så här kan man skriva i stället, för att undvika satsradningen:

Förutom att särskrivningen är svår att läsa så är den tvetydig: kom jag hem klockan tolv eller gick jag och lade mig klockan tolv?

Särskrivningar med kommatecken accepteras av många språkvårdare när de två huvudsatserna hör ihop innehållsmässigt och när det är ”smakfullt”. Många språkvårdare skulle kanske acceptera följande variant:

Punkt före eller efter avslutande parentes?

Det beror helt på den omgivande texten, men i nästan samtliga fall är max ett av alternativen korrekt. Följande två exempel är korrekta:

Notera att punkten kommer efter det avslutande parentestecknet i första exemplet, men före det avslutande parentestecknet i det andra exemplet. Detta beror på att punkten i första exemplet avslutar en mening som började före (utanför) parentesen. I andra exemplet avslutar punkten en mening som inleddes inom parentesen. Att byta ut ). mot .) i första exemplet vore sålunda ett språkfel. På samma sätt vore det fel att byta ut .) mot ). i andra exemplet.

Dubbelt supinum

Följande exempel brukar betraktas som felaktigt i skriven rikssvenska:

I stället bör man skriva

med det andra verbet i infinitiv.

Stavfel och fel ord

Man skall normalt sett kunna stava till vanliga svenska ord, och dessutom kunna skilja på olika ord som låter lika men stavas olika.

Det är också viktigt att inte använda ord man inte känner till betydelsen av. Svåra ord inkluderar ”ignorant” (=okunnig) och ”godtrogen” (=lättlurad).

Versalisering

I flerordiga namn på kommuner och myndigheter samt i titlar på böcker och filmer brukar man i engelska språket versalisera första bokstaven i varje ord (förutom småord såsom of). I svenska språket är man mycket mer restriktiv med versalisering, och versaliserar i allmänhet bara första bokstaven i det första ordet.

Man kan jämföra med följande engelska namn:

Betrakta även följande filmtitlar på svenska och engelska:

Slutligen så skrivs veckodagar, månader och språk-/nationalitetsord (som inte är namn) med liten bokstav i svenska:

Däremot brukar man respektera det sätt på vilket etablerade flerordsnamn skrivs. Man skriver t.ex. Sveriges Television, med stort T, eftersom det är så väletablerat att skriva så. (Ibland kan det ju också röra sig om varumärken och annat som är registrerade med en viss stavning.)

Glöm inte kommateringen!

Glöm inte bort kommatecknen som krävs för tydlighetens skull:

Följande exempel är alltså felaktigt:

Även annan form av interpunktion är ofta alldeles nödvändig. Till exempel behövs kolonet i exemplet nedan:

Varianten utan kolonet (och den stora bokstaven) är felaktig och mycket svårläst:

Mellanrum

Man skall naturligtvis följa de vanliga reglerna för mellanrum omkring skiljetecken. Normalt sett (men inte helt utan undantag) gäller följande:

• Aldrig mellanrum före punkt, komma, utropstecken, frågetecken, kolon eller semikolon.
• Alltid mellanrum efter punkt, komma, utropstecken, frågetecken, kolon och semikolon.
• Alltid mellanrum utanför en parentes (gäller inte skiljetecken som kommer efter).
• Aldrig mellanrum innanför en parentes.

Till undantagen hör t.ex. när kolon används vid tillägg av ändelse på specialtext: ”SVT:s tablåer”, ”TV:n är fin”, ”många DLL:er".

Dessutom skall det alltid vara (hårt) mellanrum mellan ett mätetal och en enhet:

”Fler än” eller ”mer än”?

”fler /än/” används vid antal och uppräkneliga objekt medan ”mer /än/” används tillsammans med mängdord, eller när fokus ligger på mängd snarare än antal.

Undvik ”utav”

Ordet utav ger ett talspråkligt och vardagligt intryck. Använd därför i stället ordet av i neutral sakprosa och mer formella texter.

Stilfel

Vissa skrivregler råder det delade meningar om. Nedan listar jag några skrivregler som jag själv håller hårt på, men där olika språkvårdare kan ha olika uppfattning.

”Före” eller ”innan”?

Jag använder alltid ”före” som preposition och ”innan” som konjunktion. Alla håller med om att ”före” enbart är en preposition (och alltså inte en konjunktion), men de flesta språkvårdare förefaller acceptera ”innan” även som en preposition.

Undertecknad betraktar det sålunda som ett språkfel om något ”före” byts ut mot ”innan” ovan, eller om något ”innan” byts ut mot ”före”. Många språkvårdare skulle emellertid också tillåta att ”innan” används som preposition; de skulle alltså tillåta att ”före” byts ut mot ”innan”. I mina öron låter det helt fel. Jag undrar också varför man skulle vilja använda ”innan” som preposition när man vet att många stör sig på det och det fullständigt likvärdiga och totalt okontroversiella alternativet ”före” existerar.

Digital typografi

I dag författas de flesta nya texter på dator, och en del språkfel är specifika för just digitalt textförfattande. De vanligaste av dessa listas i det här avsnittet.

Använd rätt streck

Strecket - (U+002D: HYPHEN-MINUS) är det som infogas med tangenten på ett vanligt PC-tangentbord. Om man inte prioriterar elegant typografi kan detta tecken användas som substitut för alla sorters streck: som bindestreck, som tankstreck och som minustecken. Det är emellertid snyggare att använda de riktiga strecken i de olika användningsområdena, bland annat eftersom dessa har olika längd (dessutom har de olika semantisk innebörd).

Bindestrecket är ‐ (U+2010: HYPHEN). Detta är till utseendet identiskt med det allmänna substitutet U+002D: HYPHEN-MINUS och i praktiken används nästan aldrig U+2010, utan man använder U+002D, som infogas med tangenten på tangentbordet. Bindestrecket känns igen på att det är kort. Detta tecken används som bekant vid avstavning och i vissa sammansättningar:

Det är ett ovanligt men förekommande fel att använda tankstreck (som är ett längre streck) i stället för bindestreck.

Tankstrecket är – (U+2013: EN DASH). Detta är längre än bindestrecket och har helt andra användningsområden. Tankstrecket används för betonade inskott och avgränsningar i texten, och för att markera en paus:

Tankstrecket används också när man anger intervall och vissa typer av parförhållanden:

Slutligen kan tankstrecket användas som talstreck:

I Microsoft Word för PC kan tankstrecket infogas med kortkommandot Ctrl+Num - (minustecknet på den numeriska delen av tangentbordet). Man kan också memorera tecknets kod U+2013 och skriva 2013, Alt+X. Men oftast behöver man inte göra något alls: Microsoft Word gör automatiskt om ett U+002D: HYPHEN-MINUS till ett tankstreck ifall mjukvaran tror att tecknet används på det sättet. Om du t.ex. skriver ”katt - hund” och trycker på t.ex. mellanslag så kommer Word att göra om bindestrecket (HYPHEN-MINUS) till ett riktigt tankstreck. Denna automatiska konvertering är emellertid inte perfekt, så strecken bör alltid kontrolleras manuellt. Det kan också hända att Word ersätter ett bindestreck till ett tankstreck trots att detta inte är lämpligt.

Långt tankstreck (—, U+2014: EM DASH) används inte i svenska språket.

Minustecknet (−, U+2212: MINUS SIGN) används för unärt och binärt minustecken tillsammans med tal och andra matematiska objekt.

Gradtecknet blir mycket ofta fel

Gradtecknet (°, U+00B0: DEGREE SIGN) används som bekant för att ange vinklar och temperaturer. Tyvärr finns det ett helt annat tecken som i många teckensnitt är mycket likt gradtecknet, nämligen tecknet º (U+00BA: MASCULINE ORDINAL INDICATOR). Det senare tecknet tror jag används i en del språk (som t.ex. portugisiska) för att ange ordningstal i maskulinum. I vilket fall som helst har tecknet ingen som helst relation till gradtecknet. Trots detta är det mycket vanligt att digitala texter använder º (U+00BA: MASCULINE ORDINAL INDICATOR) som gradtecken, vilket alltså är lika fel som om man skulle använda ett versalt I i stället för ett gement l:

Man måste använda rätt tecken:

I en del teckensnitt (som t.ex. Times New Roman) är som nämnt dessa två tecken mycket lika. Ofta är gradtecknet en perfekt, tunn cirkel, medan det andra tecknet är som ett gement o. I en del andra teckensnitt (som t.ex. Calibri) har det senare tecknet ett streck under ringen, vilket minskar risken för sammanblandning.

	Gradtecken	Indikator för maskulint ordningstal
Times New Roman
Calibri

Om man använder dialogrutan ”Symbol” i Microsoft Word för att infoga gradtecknet gäller det sålunda att man är noggrann med att man verkligen väljer rätt tecken:

I exemplet ovan är det riktiga gradtecknet markerat, vilket framgår av beskrivningen ”Degree Sign” och av kodpunkten U+00B0. I exemplet nedan är det otäcka tecknet º (U+00BA: MASCULINE ORDINAL INDICATOR) markerat, vilket framgår lika tydligt av beskrivning och kodpunkt (och tecknets utseende!):

För mer information om hur man skiljer dessa tecken åt, om hur man enklast infogar dem i sitt dokument samt om de många problem som kan uppkomma ifall man använder fel tecken, se min artikel Gradtecken eller ”masculine ordinal indicator”? som behandlar detta utförligt.

Tyskt dubbel-s eller den grekiska gemena bokstaven beta?

Ett snarlikt fel är att folk blandar ihop den grekiska gemena bokstaven beta (β, U+03B2: GREEK SMALL LETTER BETA) med det tyska dubbel-s:et (ß, U+00DF: LATIN SMALL LETTER SHARP S). För mer information om det här felet (med massa bilder och detaljerade förklaringar), se min artikel Tyskt dubbel-s (ß) eller grekiska gemena bokstaven beta (β)?

Matematisk typografi

Det händer att personer som inte är vana vid matematisk typografi försöker sig på att skriva formler i Microsoft Word. Ofta, kanske oftast, blir resultatet mindre lyckat. Ett av de allra vanligaste felen är att författarna bryter mot den regel som säger att enheter inte skall kursiveras; ett annat, mycket snarlikt fel, är att de bryter mot regeln som säger att ”etiketter” (vanliga ord och meningar, t.ex. som index) inte skall kursiveras. Nedan visas ett exempel på båda dessa relaterade fel:

Notera att indexet ”före” är felaktigt kursiverat. Etiketter som består av naturligt språk skall inte kursiveras. (Författaren borde misstänka att något är fel eftersom den svenska bokstaven ö inte hanteras på förväntat sätt!) Ovan står egentligen produkten mellan f, ö, r och e. Det andra felet är att enheten är kursiverad; enheter skall aldrig kursiveras.

Det tredje, och sista, felet är att författaren glömde bort att mätetal och enhet alltid skall ha ett mellanrum mellan sig. Så här borde formeln se ut:

För att infoga etiketter och enheter i formelområden i Microsoft Word används citattecken. Formeln ovan kan t.ex. inmatas med

v_"före"=20 "m/s" .

Ett annat vanligt nybörjarfel är att författaren använder asterisk (*) som multiplikationstecken. Som de flesta fel är detta felaktigt. Produkten mellan två tal betecknas med en punkt (⋅, U+22C5: DOT OPERATOR) som i Microsoft Word infogas med koden \cdot. Asterisken används inom matematiken för andra ändramål, som t.ex. faltning av funktioner.

Ibland använder oerfarna författare den latinska bokstaven x för att beteckna produkt. Detta är också fel. Däremot kan man ibland använda multiplikationskrysset × (U+00D7: MULTIPLICATION SIGN) som multiplikationstecken, vilket i Microsoft Word infogas med \times. Inom matematiken och naturvetenskapen är det emellertid mycket vanligare med punkt än kryss. Inom högre matematik används kryss för andra operationer än multiplikation mellan tal, som t.ex. kartesisk produkt (mellan mängder) och vektorprodukt (mellan vektorer i åskådliga rummet). Det är dock smakfullt att använda kryss som produkttecken i en del fall, som t.ex. i måttangivelser. Jag tror också att krysset som multiplikationstecken är vanligare i andra länder än i Sverige.

Följande exempel är sålunda felaktigt, dels eftersom etiketter är kursiverade, dels eftersom asterisk används som multiplikationstecken:

Så här borde det se ut:

Denna formel infogas med

"substansmängd"="koncentration"\cdot"volym" .

Andra nybörjarfel man ibland ser är överflödiga parenteser:

Detta skall naturligtvis skrivas

(Denna formel kan infogas med \gamma=(a+b)/(A+B) . Parenteserna tas bort när kvoten byggs upp av det sista mellanslaget.)

Alla som använder Microsoft Word till mer än mycket enkla vardagsanteckningar borde för övrigt läsa min artikel om Word.