Gästbok

Tack för ditt meddelande.

Jag håller med om att meningen Pelles son tror att han kan gå på vatten. kan tolkas på två olika sätt. Säkerligen förekommer också sådana konstruktioner i praktiken med båda tolkningsvarianterna som avsedd betydelse. Varken meningen Pelles dotter tror att han är jätterik. eller Pelles dotter tror att hon är en prinsessa. låter ju uppenbart fel.

Personligen föredrar jag dock att tolka den tvetydiga meningen som att sonen tror att han själv kan gå på vatten. I meningen utgörs nämligen subjektet av nominalfrasen Pelles son, som lika gärna kan bytas ut mot sonens namn Anders: Anders tror att han kan gå på vatten. Vidare tycker jag att ordvalet han känns lite fel ifall det syftar på Pelle. I Pelles son tror att han är jätterik. känns det som om han – om det inte syftar på sonen själv – i stället syftar på något mer avlägset. Kanske pratar Pelle och sonen Anders om grannen som är vd på ett stort företag?

Två exempel på omformuleringar som knappast kan misstolkas:

• Pelles son tror sig kunna gå på vatten.

• Pelles son tror att pappa kan gå på vatten.

Det andra exemplet kan misstolkas i vissa sammanhang, t.ex. om Jonas och systern Lisa pratar om sin gemensamma far och säger Pelles son tror att pappa kan gå på vatten. I sådana fall kan man förtydliga: Pelles son tror att hans pappa kan gå på vatten.

Det bör också påpekas att det inte är något fel med den övertydliga varianten Pelles son tror att Pelle kan gå på vatten.

Andreas Rejbrand