Gästbok

Tack för ditt meddelande.

Ja, att en psykosomatisk komponent föreligger tvivlar jag inte på. Min huvudsakliga behandling – deltidsarbete, SSRI och kakor – syftar också till att minska stressnivåerna.

Rent mekanistiskt är jag mest inne på en multifaktoriell förklaring som kombinerar psykiska och icke-psykiska faktorer. Det finns alltid mängder av icke-psykiska faktorer som retar slemhinnan: fysiska, kemiska och infektiösa. Även de icke-infektiösa faktorerna kan ge upphov till mild inflammation. Det är tänkbart att ett nervöst fokuserande på den orofaryngeala hälsan förstorar de mycket milda nociceptiva signaler som dessa miniinflammationer ger upphov till (eller rent av vilka sinnesintryck som helst från området). Jag kan också tänka mig att det uppstår en sorts olycklig positiv feedbackloop: när man upptäcker dessa signaler känner man efter noggrannare, man sväljer, man harklar sig – således ökar man den fysiska stressen i området.

Å andra sidan har historien lärt oss att det ibland kan vara lite för lätt att ”skylla” symtom på stress. Tänk bara på magsår, som tidigare sades vara ett svar på stress, men som numera förklaras med NSAID-bruk och H. pylori.

Andreas Rejbrand