Gästbok

Tack för ditt meddelande.

Jag vet att din uppfattning är vanlig(ast), men den är ensidig och du utgår från dig själv. Ur ett helikopterperspektiv, utan fördomar, ser situationen lite annorlunda ut. Om du hade levt mitt liv hade du kanske varit mindre nyanserad (åt andra hållet) än vad jag själv är nu. Tänk dig om du lidit något enormt av utanförskap i hela ditt liv, och känt att ingen någonsin tagit dig på allvar, och att du numera är konstant rädd och ledsen. Skulle inte du då vilja ha stöd från människorna omkring dig? Du tänker så enspårigt.

Varför inte lyssna på magkänslan och undvika t.ex. muslimer och homosexuella också?

Vi lever bara en gång, och då tycker jag att empati mot sina medmänniskor är det viktigaste man skall tänka på. Fördomar kan man ha någon annan gång.

(Du får heller inte glömma bort att de allra flesta mottagarna av brevet kände mig sedan tidigare. De flesta har jag träffat många gånger. De borde veta att jag är väldigt petig med sanningen, och aldrig ljuger. Dessutom hade jag under en längre tid försökt få vänner i klassen på mer konventionella sätt, d.v.s. genom att fråga en i taget om hon ville ta en fika eller äta lunch eller middag med mig.)

Du har heller ingen aning om vad du pratar om när du pratar om ”omdöme”. Om du blev utsatt för tillräckligt stort lidande skulle du också göra ”dumma” saker. Du har helt enkelt ingen aning om vad du pratar om. Med mig är det dock så att etiken är extremt viktig, så jag skulle aldrig någonsin medvetet skada någon annan människa; hellre skulle jag ta livet av mig. Så därför kan jag lova det jag gör. Du skrev ”Och om du hade omdömet som krävdes för att avgöra vad som är dumt eller inte, så hade du väl inte varit i den här situationen (en gång till)?”. Svaret är alltså ett klockrent ”jo”. Jag visste precis att det var okonventionellt, och potentiellt skrämmande, vilket jag också skrev i brevet. Jag var dessutom så tydlig man bara kan vara med att jag inte vill att någon skall må dåligt eller känna sig tvingad till något. Men kanske är det trots allt så att alla muslimer är terrorister?

Du har antagligen själv aldrig lidit av depression och ångest. Det skall du vara tacksam för.

Andreas Rejbrand

Uppdatering (2016-12-06 13:58:10): Okej, jag förstår nu att du kanske är medvetet ensidig, för att du vill förklara det andra synsättet för mig. I sådana fall håller jag i princip med dig i allt du skriver. Problemet är väl kanske snarare att just den betrakntningsvinkel som du nämner är den enda som många ser saken genom.

Uppdatering (2016-12-06 14:03:44): Förlåt, men jag blev väldigt ledsen av ditt brev. Jag är väldigt känslig och skör just nu. För min del behöver du alltså inte svara.