Gästbok

Tack för ditt meddelande.

Det finns två typer av receptorer för acetylkolin. Båda dessa receptorer kallas för kolinerga. De två typerna är nikotinerga och muskarinerga.

De nikotinerga receptorerna är enkla ligandstyrda jonkanaler (=jonotropa receptorer) och ligandbindning (av acetylkolin) påverkar alltså jonkanalen vilket förändrar membranpotentialen (typiskt depolarisering, genom inflöde av Na⁺-joner), och eventuellt leder till aktionspotential. De muskarinerga receptorerna är däremot G-proteinkopplade (metabotropa receptorer). De är alltså inte enkla jonkanaler, utan sådana här receptorer som har sju transmembrana slingor och som vid ligandbindning binder ett heterotrimert G-protein, vilket aktiverar detta (så att det binder GTP i stället för GDP) varefter dess α-subenhet åker iväg och gör en massa roliga saker; typfallet är att subenheten aktiverar det membranbundna adenylcyklaset som då bildar cAMP från ATP vilket i sin tur aktiverar proteinkinas A som via fosforylering ger de biologiska effekterna. Andra G-proteiner hämmar adenylcyklas, medan ytterligare andra aktiverar fosfolipas C som gör om PIP₂ till DAG och IP₃.

Det är sålunda sant att muskarinerga receptorer är G-proteinkopplade men det finns alltså även kolinerga receptorer som inte är G-proteinkopplade, nämligen de nikotinerga.

I kroppen har vi nikotinerga receptorer i den neuromuskulära synapsen och mellan pre- och postganglionära autonoma (sympatiska och parasympatiska) nervfibrer. De postganglionära parasympatiska fibrernas acetylkolin binds emellertid till muskarinerga receptorer hos målorganen.

Andreas Rejbrand