Gästbok

Tack för ditt meddelande.

För att kunna ge ett exakt svar på din fråga måste jag vara helt förtrogen med alla inriktningar av utilitarismen, vilket jag inte är. Det jag står för är exakt det som återfinnes i uppsatsen Livsfilosofi II; jag följer ett axiomatiskt moralsystem, det så kallade "ramverket". Jag tittade just på den i skrivande stund senaste versionen av artikeln om utilitarism på svenskspråkiga Wikipedia, och man kan i det första stycket Handlings- kontra regelutilitarism läsa om två huvudsakliga inriktningar. Här kan jag konstatera att både inriktningarna i teorin skiljer sig från ramverket; det är ju trivialt att minst lidande i varje dylik valsituation erhålles för exakt ett av handlingsalternativen, varför man inte kan säga att min moral är någon av dessa, som bara är specialfall. T.ex., om landets invånare för närvarande ligger på gränsen till att börja totalvägra sjukhusvård, och landets samtliga mediateam befinner sig på avdelningen, och man drar slutsatsen att tusentals kommer att lida ännu mer än de tre aktuella patienterna om man räddar två av dem, så skall man vid brist på andra alternativ (vilket dock alltid är osannolikt) välja vad som artikeln kallar det regelutilitaristiska valet. Å andra sidan, om befolkningen trevligt nog vore helt rationell, och inte skulle börja bete sig irrationellt om de fick reda på att två räddats på den tredjes bekostnad, så finns det ju (återigen vid brist på bättre alternativ) ingen anledning att inte välja det handlingsutilitaristiska alternativet. Således, utifrån de självklara axiomen i min moral, kan vi tvingas följa endera "inriktning". I själva verket kan man tycka att de två inriktningarna artikeln talar om strider mot sig själva; om situationen i landet är som i min första beskrivning, så leder ju handlingsutilitarismens beslut knappast till sitt eget nämnda mål (citat: "så att konsekvenserna blir så goda som möjligt").

Andreas Rejbrand