Flag of the United Kingdom
Andreas Rejbrands webbplats

Aktuellt

Nedan visas de artiklar vars titel innehåller frasen "semikolon", så när som på valet mellan versaler och gemener.


Ett par felaktiga semikolon i Läkartidningen

I Läkartidningen, nummer 49–50 2016, hittade jag två felaktiga semikolon. Först på sidan 2238:

I psykiatriklassifikationen DSM-5 har forskningskriterier inkluderats för en ny diagnos; icke-suicidalt självskadebeteende.

Sedan på sidan 2241:

Alla tre har i några avseenden extrema personlighetsdrag; osjälvständighet, impulsivitet respektive misstrogenhet.

I båda dessa fall är det uppenbart att kolon måste användas i stället. För det första är, i båda fallen, texterna efter semikolonet inte fullständiga huvudsatser (så semikolon kan inte användas här), och för det andra är texterna efter tecknet precis det som man tänker på före tecknet (”en ny diagnos” respektive ”extrema personlighetsdrag”), varför vi behöver den framåtpekande funktionen hos ett vanligt kolon. Texterna måste sålunda skrivas

I psykiatriklassifikationen DSM-5 har forskningskriterier inkluderats för en ny diagnos: icke-suicidalt självskadebeteende.

respektive

Alla tre har i några avseenden extrema personlighetsdrag: osjälvständighet, impulsivitet respektive misstrogenhet.

För mer information, se kampanjen www.semikolon.info som jag startade häromåret.

Tecknet semikolon

I informationen inför termin 3 på läkarprogrammet finns följande text att beskåda:

Temat har två seminarieuppgifter; stress och ödem.

Detta är ett typexempel på felaktigt bruk av tecknet semikolon. Det tål att upprepas: semikolon kan inte ersätta ett vanligt kolon i betydelsen ”nämligen”. I stället används semikolon till att avgränsa två fullständiga huvudsatser om den senare på något sätt spinner vidare på samma tanke som den förra. Se min kampanj semikolon.info för mer information.

Läkartidningen och tecknet semikolon, del 5

Tyvärr förekommer fortfarande felaktiga semikolon i Läkartidningen. I nummer 43/2015 finns följande exempel:

Skälen till denna ökning är många; ändrade regler i försäkringen, färre prövningar av Försäkringskassan, arbetsmarknadens förutsättningar och samhällets och läkarens syn på sjukskrivningen.

Detta är ett typexempel på felaktigt bruk av semikolon. Ännu mer typiskt är dock följande fel, där tecknet används före en uppräkning av tre saker:

Opioider är en grupp substanser med morfinliknande verkningsmekanism som kan delas in i tre undergrupper; opiater (opiumalkaloider), semisyntetiska och helsyntetiska opioider (Fakta 1).

Samma fel har vi i nästa nummer (44–45/2015):

De farmakologiska behandlingsprinciperna för pulmonell arteriell hypertension följer de förändringar som beskrivs ovan genom 3 huvudlinjer; behandling med endotelinreceptorantagonister, fosfodiesteras-5-hämmare (PDE-5i) och prostacyklinanaloger.

I exemplen ovan är det fel att använda semikolon. Lösningen är att använda ett vanligt kolon. Se min kampanj semikolon.info för information om tecknet semikolon. (Talet 3 bör också skrivas med bokstäver i sista exemplet.)

Kommer jag någonsin att sluta klaga på felaktigt bruk av tecknet semikolon i Läkartidningen? Ja, det hoppas jag verkligen.

Semikolon och streck efter rubrik i listelement

Ett av de allra mest karaktäristiska felen i skriven svenska i dag är som bekant felaktigt bruk av tecknet semikolon. Se även min kampanj semikolon.info. Det vanligaste felet är att folk använder semikolon när de egentligen borde använda ett vanligt kolon, eller, ibland, inget skiljetecken alls. Medan semikolon, precis som en vanlig punkt förbinder fullständiga huvudsatser med varandra (och då fungerar som en konjunktion mellan sådana fullständiga ”meningar”) så används ju vanligt kolon vid ”presentation”. Se ovan länkade artiklar för mer information. Gör det.

Tillbaka igen? Då kan vi fortsätta. Förutom det allra mest typiska felaktiga semikolonbruket (före en uppräkning av tre objekt) och nära släktingar till detta så finns det en uppsjö av andra exempel på semikolonrelaterade felaktigheter att finna i dagens nyproducerade texter. Här tänkte jag ta upp ett exempel där semikolon felaktigt används för att avgränsa en ”rubrik” i en punktlista:

Det finns flera olika sorters transportmedel:

  • Bilar; åker oftast på plana vägar på den fasta jordytan
  • Båtar; flyter på vattnet i t.ex. sjöar och hav
  • Flygplan; kan färdas längs en i det närmaste valfri kurva i det tredimensionella rummet i atmosfären ovanför markytan
  • Tåg; färdas längs en fast endimensionell kurva på markytan

Detta är inte ett korrekt bruk av tecknet semikolon (vi avgränsar inte fullständiga huvudsatser och tecknet används inte heller som överordnad separator mellan element i en uppräkning). Eftersom vi är i en lista antyder semikolonet att t.ex. ”bilar” och ”åker oftast …” är två texttyper i en symmetrisk relation till varandra (såsom ”bilar” och ”båtar”), men i stället är ju avsikten att ”bilar” är ämnet som förklaras av den senare texten ”åker oftast …”. Här behövs alltså den framåtpekande funktion som ett vanligt kolon har (vilken ”överraskning” att en lösning på problemet är att byta ut semikolonet mot ett vanligt kolon‼):

Det finns flera olika sorters transportmedel:

  • Bilar: åker oftast på plana vägar på den fasta jordytan
  • Båtar: flyter på vattnet i t.ex. sjöar och hav
  • Flygplan: kan färdas längs en i det närmaste valfri kurva i det tredimensionella rummet i atmosfären ovanför markytan
  • Tåg: färdas längs en fast endimensionell kurva på markytan

En snyggare lösning är emellertid att verkligen formatera ”rubrikerna” som rubriker:

Det finns flera olika sorters transportmedel:

  • Bilar. Dessa åker oftast på plana vägar på den fasta jordytan.
  • Båtar. Båtar flyter på vattnet i t.ex. sjöar och hav.
  • Flygplan. Dessa farkoster färdas längs en i det närmaste valfri kurva i det tredimensionella rummet i atmosfären ovanför markytan.
  • Tåg. Tåg färdas längs en fast endimensionell kurva på markytan.

Naturligtvis kan man också använda en enkel punktlista och sedan gå igenom varje punkt i den löpande texten. Detta är ”standardlösningen” som passar utmärkt i artiklar och böcker, men kanske inte lika bra i PowerPoint-presentationer:

Det finns flera olika sorters transportmedel:

  • bilar
  • båtar
  • flygplan
  • tåg.

Bilar åker oftast på plana vägar på den fasta jordytan, medan båtar flyter på vattenytan i t.ex. sjöar och hav. Flygplan färdas längs en i det närmaste valfri kurva i det tredimensionella rummet i atmosfären ovanför markytan. Slutligen färdas tåg längs en fast endimensionell kurva på markytan.

En annan konstig variant jag sett är följande:

Det finns flera olika sorters transportmedel:

  • Bilar- åker oftast på plana vägar på den fasta jordytan
  • Båtar- flyter på vattnet i t.ex. sjöar och hav
  • Flygplan- kan färdas längs en i det närmaste valfri kurva i det tredimensionella rummet i atmosfären ovanför markytan
  • Tåg- färdas längs en fast endimensionell kurva på markytan

Här används ett bindestreck (U+002D: HYPHEN-MINUS) efter ”rubriken”, och det finns mellanrum efter men inte före skiljetecknet. Detta är helt obegripligt. Varifrån kommer den här ovanan?

Bindestreck används som bekant vid avstavning och i vissa sammansättningar (17-åring, IBM-chefen, Harry Potter-fantast, CO2-molekyl, A-lag, β-strålning, katt- och hundmat), medan det längre tankstrecket bland annat används som talstreck samt för inskott – som det här – i texten. Tankstreck används också i intervall (10–13) och parförhållanden (3–2-segern).

Bruket i exemplet ovan är helt galet. Om man ändå skall försöka analysera det, så är den första frågan om det verkligen rör sig om ett bindestreck eller om författaren snarare tänker på ett tankstreck. Jag tror på det senare, för någon sammansättning är det ju verkligen inte tal om. Men ett tankstreck har alltid symmetriskt mellanrum intill sig (se exemplen ovan). Alltså kan man återigen inse att något är väldigt fel här.

På tal om streck och mellanrum: En annan sak jag sett flera gånger bara i år är att folk skippar mellanrummet efter bindestrecket när det riktar sig till ett gemensamt efterled (t.ex.) något ord längre fram i texten:

hund-och kattmat

Jag ryser av förfäran. (Givetvis skall det vara mellanrum mellan bindestrecket och konjunktionen:

hund- och kattmat

)

Ett semikolon på SVT

Jag såg just följande uppenbart felaktiga semikolon på SVT.se:

Lär känna en ny kriminalfavorit; den charmiga men mycket sarkastiska kriminalkommissarien Vera Stanhope i Northumberland.

Tyvärr saknade artikeln kontaktinformation till författare, så jag kunde inte informera om felet. Som nästan alltid är lösningen att använda ett vanligt kolon:

Lär känna en ny kriminalfavorit: den charmiga men mycket sarkastiska kriminalkommissarien Vera Stanhope i Northumberland.

Läkartidningen och tecknet semikolon, del 4

Det var med visst extra intresse jag läste senaste numret (25–26) av Läkartidningen, efter att ha påpekat felaktigt bruk av tecknet semikolon i tidigare nummer. Tidningens språkgranskare hoppades på bättring. Har det blivit bättre redan nu?

Svaret är ”nej”. Faktiskt har vi ett felaktigt bruk av semikolon redan i första ingressen i det aktuella numret:

Vilka nyheter missas … och kanske ännu viktigare; vilka presumtiva läsare exkluderas?

Här behövs verkligen den framåtpekande funktionen hos ett vanligt kolon: vi presenterar något ännu viktigare. Själv skulle jag formulera mig så här i skrift:

Vilka nyheter missas? Och kanske ännu viktigare: vilka presumtiva läsare exkluderas?

Redan tre sidor längre fram har vi nästa felaktiga semikolon:

Svenska och internationella erfarenheter visar att dagens kikhostevacciner ger betydligt kortvarigare immunitet än naturliga infektioner; cirka 3–5 (eller ännu mindre) jämfört med 15–20 år [10, 14].

Även här behöver vi det vanliga kolonets framåtpekande funktion: vi presenterar resultaten. Det är också uppenbart att semikolon inte kan användas här eftersom texten efter tecknet inte är en fullständig huvudsats. Även betydelsen nämligen föreligger.

Läkartidningen och tecknet semikolon, del 3

Häromdagen uppmärksammade jag att Läkartidningen ofta använder tecknet semikolon felaktigt, och gav ett par exempel på skolboksfel i tidningens semikolonbruk. Jag fick ett mycket trevligt och föredömligt svar av tidningens språkgranskare.

I fredags gav jag ett ytterligare exempel på ett felaktigt semikolonbruk i samma nummer av tidningen. Det semikolonbruket var förvisso inte ett exempel på skolboksfelet, men ändå mycket olämpligt. I dag tänkte jag ge ett sista exempel från samma nummer, som är ännu lite mer subtilt. Här kommer det:

Inom regionen har också skillnader i behandlingsintensitet påvisats, t ex andelen patienter som erbjuds operation; skillnader som samvarierade med överlevnad [5].

På ett rent semantiskt plan fungerar semikolon bra här, men inte på ett grammatiskt plan. Man brukar ju alltid inleda en diskussion om semikolon med att säga att ”tecknet semikolon används mellan två fullständiga huvudsatser”, och problemet här är att ”skillnader som samvarierade med överlevnad” inte är en fullständig huvudsats, utan bara en ensam nominalfras.

Betrakta följande exempel, där nominalfraserna är markerade.

Hundarna är duktiga.

Hundarna som springer fort är duktiga.

De är duktiga.

Nominalfraserna i sig utgör inte fullständiga huvudsatser:

Hundarna.

Hundarna som springer fort.

De.

Hundarna vad då?. Hundarna som springer fort vad då?. De vad då?.

Den enklaste lösningen på problemet i Läkartidningens mening är att skriva om texten efter semikolonet så att det verkligen blir en fullständig huvudsats:

Inom regionen har också skillnader i behandlingsintensitet påvisats, t ex andelen patienter som erbjuds operation; skillnaderna samvarierade med överlevnad [5].

Andra alternativ:

Inom regionen har också skillnader i behandlingsintensitet påvisats, t ex andelen patienter som erbjuds operation. Skillnaderna samvarierade med överlevnad [5].

Inom regionen har också skillnader i behandlingsintensitet påvisats, t ex andelen patienter som erbjuds operation, och skillnaderna samvarierade med överlevnad [5].

Läkartidningen och tecknet semikolon, del 2

Ett annat felaktigt bruk av tecknet semikolon i förra numret av Läkartidningen finns på sidan 1077:

[Jag] ansluter mig därför till Mao Zedongs slogan; Låt tusen blommor blomma.

Som nästan alltid vid felaktigt bruk av semikolon är den enklaste lösningen att använda ett vanligt kolon (med helt annan semantik och andra typografiska konventioner) i stället:

[Jag] ansluter mig därför till Mao Zedongs slogan: Låt tusen blommor blomma.

Här rör det sig ju om en ”presentation”, och den framåtpekande funktionen hos kolonet är naturlig här. ”Låt tusen blommor blomma” är precis den slogan vi tänker på före kolonet, och kolonet har här betydelsen ”nämligen”. Förvisso är ”Låt tusen blommor blomma” en fullständig huvudsats, men den fungerar här i någon mening som en nominalfras; det känns mer som att författaren visar upp Mao Zedongs slogan, än att han själv skriver den.

Man kan förstås tänka sig

[Jag] ansluter mig därför till Mao Zedongs slogan, så låt tusen blommor blomma.

där författaren inte berättar explicit vad Zedongs slogan är (läsaren bör känna till den sedan tidigare), men i stället själv yttrar den. Denna konstruktion kan däremot möjligtvis skrivas med semikolon:

[Jag] ansluter mig därför till Mao Zedongs slogan; låt tusen blommor blomma.

även om det ändå känns som om författaren felaktigt använt semikolon i stället för kolon, med tanke på kolonets semantiska lämplighet i det aktuella fallet.

Men även med den goda viljan kan man inte anse semikolonbruket i tidningen vara korrekt, eftersom semikolon alltid följs av liten bokstav (om inte inledande versal krävs av speciell anledning som vid egennamn, initialförkortning eller kod).

Läkartidningen och tecknet semikolon

Jag skickade följande brev till Läkartidningen:

God kväll

Jag är en ganska ny prenumerant på Läkartidningen och dessutom väldigt engagerad i språkvårdsfrågor.

När det gäller språkbehandlingen i Läkartidningen finns det en sak som sticker ut. Över lag är nämligen språket klanderfritt, men just skiljetecknet semikolon används ofta fel i tidningen. Felaktigt bruk av semikolon är ett av de allra mest karaktäristiska språkfelen i skriven svenska i dag, och i t.ex. personliga bloggar på Internet är felaktigt bruk av semikolon mycket vanligare än korrekt bruk av tecknet. Även i akademiska, professionella och kommersiella sammanhang är missbruk av semikolon mycket utbrett.

Kortfattat kan man säga att semikolon (enbart) kan användas mellan två fullständiga huvudsatser (båda med subjekt och finit verb). Man skall därför alltid kunna ersätta ett semikolon med punkt och stor bokstav; de båda erhållna grafiska meningarna skall då vara fullständiga meningar med subjekt och finit verb. Ett annat alternativ är att förbinda satserna med en passande konjunktion, ofta och. Semikolon kan undantagsvis användas i stället för punkt och stor bokstav eller konjunktion om de två huvudsatserna hör ihop mycket nära innehållsmässigt.

Å andra sidan har tecknet kolon (:) en framåtpekande funktion: ett kolon pekar på det som kommer efter tecknet. Det som kommer efter ett kolon är ofta det som man tänker på före tecknet. I många av dessa fall kan kolonet ersättas med ett kommatecken och ordet nämligen. Det som står intill ett kolon måste inte vara fullständiga huvudsatser. I de allra flesta fall av felaktigt bruk av semikolon är lösningen att i stället använda ett vanligt kolon.

Typexemplet på felaktigt bruk av semikolon är följande:

Bilen finns i tre färger; röd, grön och svart.

Här skall det vara ett vanligt kolon. Notera att ”röd, grön och svart” inte är en fullständig huvudsats (var är det finita verbet?), så man ser direkt att semikolon inte kan användas. Å andra sidan behövs det vanliga kolonets framåtpekande funktion, och betydelsen ”nämligen”.

Felaktigt bruk av tecknet semikolon är något jag arbetat mycket mot de senaste tio åren. Bland annat har jag startat kampanjen semikolon.info. På den sidan finns också länkar till bland annat Språkrådet som också noterar att felaktigt bruk av semikolon är vanligt.

I Läkartidningen används ofta semikolon, och ofta på korrekt sätt, som på sidan 1015 i nummer 22 2015:

Här ges inga genvägar direkt från ”gå” till ”mål”; i stället gäller det att delta i varje diskussionsrunda och samtidigt bygga personliga relationer.

Men ofta blir det helt fel, som på sidan 1036 i samma nummer (grammatiskt irrelevanta parenteser borttagna):

Höjdsjuka är ett samlingsbegrepp för en triad av tillstånd som alla orsakas av hypobar hypoxi; akut höjdsjuka, höghöjdshjärnödem och höghöjdslungödem.

Här har vi inget annat än ett typexempel på felaktigt semikolonbruk! (Längst nere på samma sida finns som kompensation ett exempel på korrekt bruk av semikolon:

Den minskade syremängden resulterar i ökat cerebralt blodflöde; i akutskedet kan det öka uppemot 30 procent […].

)

Tyvärr kan man inte förklara ovan nämnda fel med en ”engångsmiss”. I följande nummer av Läkartidningen hittar vi nämligen ytterligare fel. På sidan 1071 finner vi t.ex. följande:

Omvänt kommer det också fram data som visar på konsekvenserna av dålig processföljsamhet; skador, förlängda vårdtider och besvikelse när det förväntade inte nås.

Andreas Rejbrand, MSc

E-post: andreas@rejbrand.se
Webbplats: http://www.rejbrand.se
English Website: http://english.rejbrand.se

Uppdatering (2015-06-08 11:36): Jag fick ett mycket trevligt svar av tidningens språkgranskare som också är en vän av tecknet semikolon, och som hoppas att färre felaktiga semikolon skall slinka igenom i fortsättningen.

Kampanj mot felaktigt bruk av tecknet semikolon

Webbplatsen semikolon.infoJag köpte domänen semikolon.info och startade en kampanj mot felaktigt bruk av tecknet semikolon.


Tecknet semikolon

Tecknet semikolon (;) används som bekant inom ett stycke för att avgränsa två fullständiga huvudsatser, om dessa har ett nära innehållsmässigt samband. Ett semikolon kan därför alltid ersättas med punkt och stor bokstav, och ofta med en konjunktion såsom och. Både det som kommer före och det som kommer efter ett semikolon måste vara fullständiga huvudsatser, med finit verb och (normalt) subjekt.

Ett av de allra vanligaste språkfelen i skriven svenska i dag är felaktigt bruk av tecknet semikolon. Problemet är oftast att tecknet används i stället för kolon före en presentation (typiskt en uppräkning av tre nominalfraser). Det är så illa att jag tror att de flesta förekomster av semikolon i nyproducerade texter är felaktiga.

I dag såg jag t.ex. följande text på en pelare med utomhusreklam för Arlas yoghurtkvarg:

Finns i tre goda smaker; vanilj, hallon och naturell.

Det är uppenbart att semikolon inte kan användas här, eftersom texten som kommer efter semikolonet (”vanilj, hallon och naturell”) inte är en fullständig huvudsats (t.ex. saknas finit verb), utan bara en uppräkning av nominalfraser. Detta är alltså ett typexempel på felaktigt bruk av tecknet semikolon. Här måste man i stället använda ett vanligt kolon:

Finns i tre goda smaker: vanilj, hallon och naturell.

Notera att kolonet används för ”presentation”: det som kommer efter kolonet är precis det vi tänker på i texten före. Kolonet kan i det här fallet ersättas med komma och ordet ”nämligen”. Detta är vanligt.

Jag skulle tro att den här reklamkampanjen är riksomfattande, och Arla har då förmodligen spenderat långt över en miljon kronor på den. Det är då tråkigt (för att inte säga pinsamt och oansvarigt) att annonsen innehåller ett av de allra mest karaktäristiska språkfelen i skriven svenska i dag.

För mer information om tecknet semikolon, se avsnittet om semikolon i min artikel om språkvård.

Uppdatering (2015-02-24 15:25:57): Jag utförde en kort sökning på frasen i exemplet och snubblade då över en massa semikolon på diverse webbplatser på Internet, samtliga felaktiga. Till exempel såg jag

Skyr™ – Isländsk yoghurt finns i fyra smaker; vanilj, hallon & granatäpple, blåbär och jordgubbar.

http://skyrsverige.se/vara-produkter/.

Tecknet semikolon, ett fjärde fel

I dag såg jag ett exempel på ett fjärde slags felaktigt bruk av tecknet semikolon (läs artikeln!), på formen nedan:

Bilen finns i tre färger;

  • röd
  • grön
  • blå.

Tecknet semikolon används som bekant för att avgränsa två fullständiga huvudsatser inom ett stycke, och kan alltid ersättas med punkt och stor bokstav, och ofta med en konjunktion, såsom och. Att semikolon inte kan användas i det här fallet är sålunda extra uppenbart, eftersom stycket i princip tar slut efter tecknet!

Naturligtvis är det kolon som gäller i det här fallet (i de allra flesta fall av felaktigt bruk av tecknet semikolon är det som nämnt kolon som bör användas i stället):

Bilen finns i tre färger:

  • röd
  • grön
  • blå.

Vi ”presenterar” ju färgerna och kolonet kan ersättas med kommatecken och ordet ”nämligen”, som så ofta är fallet.

Notera också att jag använder kolon för att presentera språkexempelrutorna ovan! Semikolon vore helt fel.

Tecknet semikolon, ett tredje fel

Ett annat exempel på felaktigt bruk av tecknet semikolon jag observerat nyligen var på formen

Det kan finnas många olika anledningar såsom; tidsbrist, trötthet, sjukdom och ren otur.

Även här är det direkt uppenbart att semikolon inte kan användas, eftersom uppräkningen av nominalfraser till höger inte utgör en fullständig huvudsats. Att byta ut semikolonet mot ett kolon är en förbättring, men knappast den bästa möjligheten. I det här fallet är det bästa att helt utelämna skiljetecknet! Följande mening är onekligen helt korrekt:

Det kan finnas många olika anledningar såsom tidsbrist, trötthet, sjukdom och ren otur.

Om man vill använda kolon bör man stryka ordet ”såsom” och som kompensation lägga till ”m.m.” efter uppräkningen för att inte förändra betydelsen:

Det kan finnas många olika anledningar: tidsbrist, trötthet, sjukdom, ren otur m.m.

Ytterligare ett exempel på samma fenomen:

Bilen finns i färgerna; röd, grön och blå.

är felaktigt, och det rätta är

Bilen finns i färgerna röd, grön och blå.

eller (t.ex.)

Bilen finns i tre färger: röd, grön och blå.

Tecknet semikolon, ett annat fel

Nyligen såg jag en text i stil med denna:

Men; detta fungerar bara på helgerna!

Trogna läsare inser direkt att detta är ett uppenbart språkfel. Både det som kommer före och det som kommer efter ett semikolon måste ju vara fullständiga huvudsatser (med finit verb och subjekt), men ”Men” är knappast en fullständig huvudsats. Och som så ofta är lösningen att använda kolon i stället för semikolon:

Men: detta fungerar bara på helgerna!

Det här är ju ett typiskt fall av ”presentation”. Först berättar vi att det finns ett ”men”, och sedan berättar vi vad detta ”men” är för något (vi ”presenterar” det).

(Texten blir också korrekt om man helt skippar skiljetecknet efter ”men”. Detta ger emellertid upphov till en reducerad betoning av påståendet som är ett ”men”. I tal signalerar kolonet t.ex. en starkare betoning av ”men” samt en paus före ”detta fungerar bara på helgerna”.)

Tecknet semikolon

Det språkfel jag skrivit mest om på webbplatsen är felaktigt bruk av tecknet semikolon. Tecknet semikolon används som bekant precis som punkt mellan två fullständiga huvudsatser inom ett stycke. Semikolon kan används när dessa huvudsatser har ett mycket nära samband, och tecknet följs inte av stor bokstav (se den länkade artikeln).

Ett av de allra vanligaste felen i skriftlig svenska i dag är att tecknet semikolon används i stället för kolon framför en ”presentation”, ofta en uppräkning. I dag såg jag t.ex.

Sveriges mest intresserade är en utmärkelse instiftad av Sveriges ledande tidskriftsförlag; Bonnier Tidskrifter, Aller Media, Egmont Publishing och Albinsson & Sjöberg.

som är ett typexempel på detta mycket vanliga fel. Texten efter semikolonet kan inte fungera som en fullständig mening (t.ex. saknas finit verb), så semikolon kan uppenbarligen inte användas här. I stället bör man använda ett kolon:

Sveriges mest intresserade är en utmärkelse instiftad av Sveriges ledande tidskriftsförlag: Bonnier Tidskrifter, Aller Media, Egmont Publishing och Albinsson & Sjöberg.

Notera att kolonet i det här fallet kan ersättas med kommatecken och ordet ”nämligen”. Detta är vanligt.

Tecknet semikolon

Ett av de allra vanligaste språkfelen i dagens skriftliga svenska är felaktig användning av tecknet semikolon (;). Det är i själva verket så illa att jag misstänker att nyproducerade texter oftare använder tecknet felaktigt än korrekt.

Låt oss först titta på hur tecknet används på rätt sätt. Tecknet semikolon (;) används mellan huvudsatser, som skulle kunna separeras med punkt och stor bokstav, men som innehållsmässigt hör ihop lite extra. Ibland säger man att semikolon används där punkt känns för starkt och komma för svagt. [Men den formuleringen tycker jag själv inte riktigt om. Gissa varför.]

Här kommer några korrekta exempel på bruk av semikolon:

Notera att semikolon avgränsar två fullständiga huvudsatser, och att vi faktiskt skulle kunna byta ut tecknet mot punkt och stor bokstav. Men eftersom de två huvudsatserna i respektive exempel hör ihop innehållsmässigt, så kan vi få lite bättre flyt (och mer elegans!) i texten genom att använda semikolon i stället för punkt och stor bokstav.

Semikolon skall dock inte användas för ofta. I en längre text på några A4-sidor brukar det sällan förekomma mer än en handfull semikolon (i korrekt bruk).

Notera återigen att tecknet semikolon används mellan huvudsatser. Följande exempel är alltså felaktigt, eftersom den högra satsen bara är en bisats:

Det skall naturligtvis vara

Jag nämnde i början av artikeln att tecknet semikolon mycket ofta används felaktigt. Problemet är att folk använder tecknet i stället för kolon! Nedan följer ett typexempel på felaktigt bruk av semikolon:

Naturligtvis skall det vara

Vid ”presentation” används ju kolon. Dessutom är det ju uppenbart så att ”Stockholm, Linköping och Malmö” inte är en fullständig huvudsats.

Om man har svårt för att se huruvida semikolon kan användas i ett konkret exempel, kan man pröva att ersätta det med punkt och stor bokstav. Båda meningarna (både till vänster och till höger) skall då vara fullständiga meningar, med verb ”och allt”. Dessutom, om man vet hur kolon kan användas och inser att kolon skulle fungera bra, då är det förmodligen bättre att använda kolon (det är också stor risk för att semikolon vore felaktigt).

Den gyllene regeln är däremot:

Om du inte vet hur tecknet semikolon skall användas, använd det inte!

Felaktigt bruk av semikolon är väldigt vanligt, och tyvärr är det positiv feedback som råder här: ju fler som använder semikolon felaktigt, desto fler kommer att lära sig fel, och börja använda tecknet felaktigt, och så vidare. Det sprids som en epidemi.

Mer information:

På rejbrand.se:

Externt:

Tecknet semikolon

Jag slås ofta av hur felaktigt många människor använder tecknet semikolon (;). Tecknet används sällan, men när det väl används är det ofta (eller kanske t o m oftast) felaktigt. Semikolon används där punkt (.) kan användas - inte där komma (,) eller kolon (:) kan användas. Semikolon används då satserna hör ihop mer än vanligt, och semikolon kan också användas för att undvika satsradningar med kommatecken. T.ex. kan man skriva "Amanda var trött; en timme senare gick hon och lade sig.". För någon vecka sedan såg jag att Matematiska institutionen vid Linköpings universitet använde semikolon felaktigt på deras startsida på Internet. De skrev

Forskningen vid institutionen omfattar ett brett spektrum av områden; från ren matematik och inomvetenskapligt genererade problemställningar till tillämpningar inom teknik, naturvetenskap och ekonomi.

men efter att jag påpekat felet ändrade de till

Forskningen vid institutionen omfattar ett brett spektrum av områden, från ren matematik och inomvetenskapligt genererade problemställningar till tillämpningar inom teknik, naturvetenskap och ekonomi.

vilket är korrekt. Jag såg häromdagen också följande felaktiga rubrik på brickunderlägget hos McDonalds i en ruta från Friends:

Du har rätt att; inte bli mobbad, inte bli kränkt, inte bli särbehandlad i din skola.

Naturligtvis borde de ha skrivit

Du har rätt att: inte bli mobbad, inte bli kränkt, /och/ inte bli särbehandlad i din skola.

istället (man kan också helt avstå från tecknet efter "du har rätt att").

I dag på svenska Wikipedias startsida fann jag följande felaktiga mening:

Överhuset omfattar två olika sorters ledamöter; andliga lorder (Lords Spiritual), de högsta biskoparna i Engelska kyrkan, och världsliga lorder (Lords Temporal), personer med pärsvärdighet.

Jag ändrade så fort jag såg det till

Överhuset omfattar två olika sorters ledamöter: andliga lorder (Lords Spiritual), de högsta biskoparna i Engelska kyrkan, och världsliga lorder (Lords Temporal), personer med pärsvärdighet.

När jag skummade igenom webbplatsen ports.net, fann jag följande fel:

Vi erbjuder tre typer av databaser; MS SQL, MySQL och Access.

På liu.se fann jag senare en sida med tre semikolon - alla felaktiga. Ett av exemplen från sidan följer:

Ansvariga för dagen; Fysik, kemi och biologiinstitutionen på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

Naturligtvis måste man använda kolon istället för semikolon.

För mer information om hur tecknet semikolon bör och inte bör användas, se min artikel Semikolon eller den längre uppsatsen Vanliga och allvarliga språkfel /i svenska språket/.


Visa alla tidigare notiser.

Visa enbart de senaste notiserna.