WEBVTT
1
00:00:12.791 --> 00:00:17.125
Det här avsnittet kommer att handla
om det personliga pronomenet de–
2
00:00:17.375 --> 00:00:23.125
–och dess böjning i skriftspråket,
d.v.s. om de och dem.
3
00:00:23.541 --> 00:00:28.708
Det här är ett ständigt aktuellt ämne
och en språkfråga som engagerar många.
4
00:00:29.166 --> 00:00:34.708
Felaktigt bruk av de och dem är i dag
mycket utbrett, inte minst på Internet–
5
00:00:35.000 --> 00:00:39.208
–vilket tyder på en stor osäkerhet
hos många språkbrukare.
6
00:00:39.708 --> 00:00:44.166
Det är inte svårt att lära sig när man
skall skriva de och när man skall skriva dem–
7
00:00:44.333 --> 00:00:48.916
–och de allra flesta som talar flytande
svenska har redan den språkliga intuition–
8
00:00:49.083 --> 00:00:52.125
–som krävs för att
i praktiken skriva rätt.
9
00:00:52.583 --> 00:00:55.583
Även om de själva inte
är medvetna om det.
10
00:00:56.291 --> 00:01:01.208
Om man däremot vill ha en mer
fullständig förståelse för den här språkfrågan–
11
00:01:01.500 --> 00:01:04.875
–behövs en lite längre
språkteoretisk diskussion.
12
00:01:05.125 --> 00:01:08.583
Det här avsnittet är därför
uppdelat i två delar.
13
00:01:08.875 --> 00:01:11.791
Första delen innehåller ren språkteori–
14
00:01:12.000 --> 00:01:17.166
–och andra delen diskuterar
mer konkret frågan om de och dem.
15
00:01:17.416 --> 00:01:22.166
Om man inte är intresserad
av den fullständiga teorin–
16
00:01:22.291 --> 00:01:26.333
–kan man skippa del 1
och gå direkt till del 2.
17
00:01:29.291 --> 00:01:34.500
Vi inleder vår studie i meningsbyggnad
med fyra mycket enkla exempel.
18
00:01:44.291 --> 00:01:50.291
Dessa meningar utgör exempel på
korta men fullständiga s.k. huvudsatser.
19
00:01:50.458 --> 00:01:53.458
Notera att varje exempel
består av två ord:
20
00:01:53.791 --> 00:01:58.958
Först ett ord som betecknar någon
konkret eller abstrakt företeelse–
21
00:01:59.166 --> 00:02:02.875
–som hunden, traktorn,
professorn och jämförelsen.
22
00:02:03.416 --> 00:02:07.125
Och sedan ett ord som
betecknar någon form av aktion–
23
00:02:07.375 --> 00:02:11.041
–som skäller, brummar,
funderar och haltar.
24
00:02:11.916 --> 00:02:14.625
Aktionen kallas för satsens predikat–
25
00:02:14.708 --> 00:02:19.708
–och företeelsen som utför aktionen
kallas för satsens subjekt.
26
00:02:20.333 --> 00:02:25.833
I de här exemplen är varje predikat
ett verb och varje subjekt ett substantiv–
27
00:02:26.000 --> 00:02:28.500
–men i allmänhet behöver
det inte vara så.
28
00:02:29.125 --> 00:02:35.416
Däremot är predikatet alltid
en fras som fungerar som ett verb–
29
00:02:35.625 --> 00:02:40.500
–och subjektet en fras som
fungerar som ett substantiv.
30
00:02:41.291 --> 00:02:44.041
Vårt huvudsakliga mål i
den här genomgången–
31
00:02:44.208 --> 00:02:50.500
–är att förstå hur dessa fraser byggs upp
och tillsammans bildar en huvudsats.
32
00:02:52.708 --> 00:02:58.833
I våra exempel är samtliga subjekt
substantiv i bestämd form singular.
33
00:02:59.083 --> 00:03:05.500
Men subjektet kan också stå
i obestämd form, som i en hund–
34
00:03:05.625 --> 00:03:08.625
–i pluralis som i några hundar–
35
00:03:09.041 --> 00:03:12.875
–och i bestämd form pluralis
som i hundarna.
36
00:03:13.333 --> 00:03:15.958
Och i stället för
ett egentligt substantiv–
37
00:03:16.000 --> 00:03:19.000
–kan subjektet utgöras
av ett egennamn–
38
00:03:19.041 --> 00:03:22.083
–eller ett substantiviskt pronomen.
39
00:03:23.166 --> 00:03:29.166
Tittar vi sedan på predikatsledet
så behöver inte det stå i presens (nutid)–
40
00:03:29.291 --> 00:03:33.791
–utan det kan också stå i
t.ex. preteritum (dåtid):
41
00:03:33.916 --> 00:03:35.833
Hunden skällde.
42
00:03:36.208 --> 00:03:41.166
Som en parentes bör jag nämna
att preteritum brukade kallas för ”imperfekt”–
43
00:03:41.291 --> 00:03:43.000
–i skolgrammatiken.
44
00:03:43.458 --> 00:03:47.625
Predikatet kan också stå
i imperativ, som en uppmaning–
45
00:03:47.833 --> 00:03:50.416
–och då vanligtvis utan subjekt:
46
00:03:50.541 --> 00:03:51.791
Skäll!
47
00:03:52.000 --> 00:03:58.208
Presens, preteritum och imperativ är
svenska språkets s.k. finita verbformer.
48
00:03:58.583 --> 00:04:03.875
Det är i dessa former som verb kan
fungera som huvudord i predikatsled.
49
00:04:04.625 --> 00:04:10.333
Presens och preteritum är inte bara
verbformer utan också s.k. tempus.
50
00:04:10.750 --> 00:04:17.125
I de här två fallen – presens och preteritum –
anger vi tempus genom att böja verbet.
51
00:04:18.833 --> 00:04:22.291
Från skolgrammatiken kommer
tittaren säkert ihåg att vi har–
52
00:04:22.416 --> 00:04:24.583
–fler tempus än dessa två.
53
00:04:24.791 --> 00:04:28.708
T.ex. har vi perfekt,
pluskvamperfekt och futurum.
54
00:04:29.125 --> 00:04:34.583
Dessa s.k. sammansatta tempus
bildas inte genom böjning av verbet–
55
00:04:34.666 --> 00:04:37.416
–utan med hjälp av temporala hjälpverb–
56
00:04:37.500 --> 00:04:41.083
–främst ha, skola och komma att.
57
00:04:41.666 --> 00:04:45.125
Det temporala hjälpverbet
står alltid i en finit form–
58
00:04:45.208 --> 00:04:48.666
–närmare bestämt
presens eller preteritum–
59
00:04:48.791 --> 00:04:55.291
–och huvudverbet i en infinit form,
närmare bestämt supinum eller infinitiv.
60
00:04:55.583 --> 00:05:01.166
I varje tempus utgör hjälpverbet
huvudordet i predikatsledet–
61
00:05:01.250 --> 00:05:06.041
–så vår regel att huvudordet i
predikatsledet alltid är ett finit verb–
62
00:05:06.125 --> 00:05:08.500
–gäller fortfarande.
63
00:05:09.083 --> 00:05:12.666
Från och med nu kommer vi att
stryka under alla finita verb–
64
00:05:12.791 --> 00:05:17.208
–när de agerar huvudord i
en huvudsats predikatsled.
65
00:05:17.791 --> 00:05:22.208
Huvudordet i predikatsledet kan också
vara ett modalt hjälpverb–
66
00:05:22.291 --> 00:05:25.583
–som då följs av
ett huvudverb i infinitiv.
67
00:05:25.916 --> 00:05:28.791
Det modala hjälpverbet
förändrar innebörden–
68
00:05:28.833 --> 00:05:31.833
–av subjektets relation till den aktion–
69
00:05:31.875 --> 00:05:34.041
–som beskrivs av huvudverbet.
70
00:05:41.375 --> 00:05:45.666
Temporala och modala hjälpverb
kan kombineras tämligen fritt–
71
00:05:45.708 --> 00:05:48.708
–för att uttrycka önskad utsaga.
72
00:05:59.333 --> 00:06:04.958
I varje exempel är det första verbet
predikatsledets huvudord–
73
00:06:05.083 --> 00:06:07.291
–och dess enda finita verb.
74
00:06:07.541 --> 00:06:09.291
har är presens–
75
00:06:09.375 --> 00:06:12.625
–medan ville och borde är preteritum.
76
00:06:12.750 --> 00:06:15.750
Övriga verb står i infinita former.
77
00:06:15.958 --> 00:06:19.625
protestera, kunna och ha är infinitiv–
78
00:06:19.791 --> 00:06:22.791
–medan velat är supinum.
79
00:06:25.083 --> 00:06:29.500
Nu när vi sett exempel på
enklast möjliga subjekts- och predikatsled–
80
00:06:29.583 --> 00:06:33.750
–är det dags att successivt
beskriva mer komplexa konstruktioner.
81
00:06:34.083 --> 00:06:37.083
Vi börjar med subjektsledet.
82
00:06:37.625 --> 00:06:41.458
Vi har sett att subjektsledet kan
utgöras av ett ensamt substantiv–
83
00:06:41.500 --> 00:06:43.750
–eller substantiviskt pronomen.
84
00:06:43.958 --> 00:06:46.208
Men i allmänhet är det inte så enkelt.
85
00:06:46.625 --> 00:06:50.333
Däremot utgörs subjektsledet
alltid av någon konstruktion–
86
00:06:50.416 --> 00:06:53.000
–som fungerar som ett substantiv–
87
00:06:53.083 --> 00:06:57.041
–d.v.s. en konstruktion
med nominal funktion.
88
00:06:57.541 --> 00:07:02.833
Ett typexempel på fras med
nominal funktion är den s.k. nominalfrasen–
89
00:07:02.916 --> 00:07:07.625
–som har ett substantiv eller
substantiviskt pronomen som huvudord–
90
00:07:07.708 --> 00:07:11.416
–men som också kan innehålla
bestämningar till detta huvudord.
91
00:07:11.791 --> 00:07:16.416
Bestämningarna i en nominalfras
kallas för attribut.
92
00:07:16.958 --> 00:07:20.875
Om vi går tillbaka till vårt
standardexempel Hunden skäller–
93
00:07:21.000 --> 00:07:24.875
–så är subjektet hunden
en nominalfras som består av–
94
00:07:24.916 --> 00:07:27.000
–ett ensamt substantiv.
95
00:07:27.500 --> 00:07:31.083
Låt oss nu beskriva
hunden med något adjektiv.
96
00:07:31.333 --> 00:07:37.500
I Den snälla hunden skäller är
subjektet Den snälla hunden en nominalfras.
97
00:07:37.958 --> 00:07:41.000
Nominalfrasens huvudord är hunden–
98
00:07:41.083 --> 00:07:44.833
–och den snälla en bestämning
till detta huvudord.
99
00:07:45.083 --> 00:07:50.458
Adjektivet snäll fungerar här
som framförställt adjektivattribut.
100
00:07:50.916 --> 00:07:54.083
Den är en fristående bestämd artikel–
101
00:07:54.166 --> 00:07:57.166
–som vi behöver lägga till för att
satsen skall bli grammatisk–
102
00:07:57.208 --> 00:08:01.833
–nu när den bestämda nominalfrasen
har ett adjektivattribut.
103
00:08:03.125 --> 00:08:08.583
Observera att den bestämda artikeln
kongruensböjs med huvudordet i genus–
104
00:08:08.666 --> 00:08:10.208
–och numerus.
105
00:08:20.291 --> 00:08:24.541
I obestämda nominalfraser
kongruensböjs på samma sätt–
106
00:08:24.625 --> 00:08:27.625
–den obestämda artikeln en.
107
00:08:33.666 --> 00:08:39.750
Här ser vi också exempel på
adjektivets kongruensböjning i genus.
108
00:08:44.500 --> 00:08:46.500
Och här i numerus.
109
00:08:51.916 --> 00:08:55.833
Okej, tillbaka till
Den snälla hunden skäller.
110
00:08:56.125 --> 00:09:00.583
Här är snälla ett exempel
på en adjektivfras–
111
00:09:00.708 --> 00:09:04.083
–som i det här fallet består
av endast ett adjektiv.
112
00:09:04.333 --> 00:09:08.458
En adjektivfras är en fras som
har ett adjektiv som huvudord–
113
00:09:08.541 --> 00:09:11.541
–tillsammans med
eventuella bestämningar.
114
00:09:11.958 --> 00:09:16.625
T.ex. fungerar adverbet oerhört
som en bestämning–
115
00:09:16.750 --> 00:09:22.375
–ett gradadverbial, i adjektivfrasen
oerhört snälla.
116
00:09:23.666 --> 00:09:27.791
Vi kan också samordna två
adjektivfraser med en konjunktion–
117
00:09:27.875 --> 00:09:30.875
–och använda samordningen som attribut.
118
00:09:31.166 --> 00:09:35.916
Här samordnar vi adjektivfraserna
äldre och mycket erfaren.
119
00:09:40.708 --> 00:09:45.500
När vi ändå håller på kan vi
lika gärna samordna tre adjektivfraser.
120
00:09:54.666 --> 00:10:00.791
Utöver adjektivattribut så kan huvudordet
i en nominalfras ha framförställda attribut–
121
00:10:00.875 --> 00:10:03.666
–i form av adjektiviska pronomen.
122
00:10:08.916 --> 00:10:13.000
Även räkneord kan fungera
som framförställda attribut.
123
00:10:15.958 --> 00:10:18.416
Flera attribut kan kombineras.
124
00:10:24.208 --> 00:10:28.833
En annan sorts framförställt
attribut är genitivattributet–
125
00:10:28.958 --> 00:10:31.958
–som i bondens traktor brummar.
126
00:10:32.541 --> 00:10:37.875
I Bondens nya traktor brummar
kombinerar vi ett genitivattribut–
127
00:10:37.958 --> 00:10:40.458
–med ett adjektivattribut.
128
00:10:46.916 --> 00:10:50.750
En nominalfras kan också ha
efterställda attribut.
129
00:10:50.916 --> 00:10:54.708
Ett exempel är
Traktorn på åkern brummar.
130
00:10:55.083 --> 00:10:58.750
Subjektet är nominalfrasen
Traktorn på åkern.
131
00:10:59.083 --> 00:11:02.250
Nominalfrasens huvudord är traktorn–
132
00:11:02.416 --> 00:11:06.041
–och på åkern är ett
efterställt attribut–
133
00:11:06.208 --> 00:11:09.833
–närmare bestämt
ett prepositionsattribut.
134
00:11:10.250 --> 00:11:15.583
Det kallas så eftersom det utgörs
av en s.k. prepositionsfras.
135
00:11:15.875 --> 00:11:19.208
på åkern är alltså
en prepositionsfras.
136
00:11:19.458 --> 00:11:23.166
En prepositionsfras har en
preposition som huvudord–
137
00:11:23.250 --> 00:11:26.666
–och vanligen en efterställd
bestämning som kallas för–
138
00:11:26.833 --> 00:11:29.375
–prepositionens rektion.
139
00:11:29.583 --> 00:11:33.166
I det här fallet är rektionen
ett ensamt substantiv.
140
00:11:33.416 --> 00:11:37.458
I allmänhet är rektionen i en
prepositionsfras ett satsled–
141
00:11:37.583 --> 00:11:42.458
–med nominal funktion,
t.ex. en nominalfras.
142
00:11:43.125 --> 00:11:47.916
på åkern är ett skolboksexempel
på en prepositionsfras.
143
00:11:48.500 --> 00:11:52.125
Många kommer ju ihåg från
skoltiden att prepositioner kan–
144
00:11:52.250 --> 00:11:56.041
–användas för att ange
rumslig position.
145
00:11:56.875 --> 00:12:01.416
Ett annat rumsligt exempel
är Datorn i köket krånglar.
146
00:12:01.666 --> 00:12:05.250
Subjektet är nominalfrasen
Datorn i köket–
147
00:12:05.333 --> 00:12:10.333
–med huvudordet datorn
och prepositionsfrasen i köket–
148
00:12:10.458 --> 00:12:12.541
–som efterställt attribut.
149
00:12:12.833 --> 00:12:18.333
Prepositionsfrasens huvudord
är i och dess rektion är köket–
150
00:12:18.458 --> 00:12:21.250
–återigen ett enkelt substantiv.
151
00:12:21.875 --> 00:12:26.416
Här är ett exempel på en rektion
som är en längre nominalfras.
152
00:12:31.000 --> 00:12:36.583
Satsens subjekt är nominalfrasen
Datorn i lilla köket på andra våningen.
153
00:12:36.875 --> 00:12:38.625
Det är den som krånglar.
154
00:12:38.916 --> 00:12:44.791
Huvudordet i nominalfrasen är Datorn
och detta har en efterställd bestämning–
155
00:12:44.916 --> 00:12:50.041
–nämligen prepositionsattributet
i lilla köket på andra våningen.
156
00:12:50.375 --> 00:12:56.416
Prepositionsfrasens rektion är nominalfrasen
lilla köket på andra våningen.
157
00:12:56.833 --> 00:12:59.166
Denna har huvudordet köket–
158
00:12:59.250 --> 00:13:02.750
–det framförställda
adjektivattributet lilla–
159
00:13:02.875 --> 00:13:08.083
–och det efterställda prepositionsattributet
på andra våningen.
160
00:13:08.416 --> 00:13:11.208
Denna prepositionsfras, i sin tur–
161
00:13:11.291 --> 00:13:14.875
–har nominalfrasen
andra våningen som rektion.
162
00:13:15.166 --> 00:13:17.250
Denna har huvudordet våningen–
163
00:13:17.333 --> 00:13:21.875
–och attributet andra som är ett ordningstal.
164
00:13:22.041 --> 00:13:26.916
Den här meningen är ett bra exempel
på hur fraser kan ingå i andra fraser–
165
00:13:27.041 --> 00:13:29.500
–i princip utan begränsning.
166
00:13:31.125 --> 00:13:35.500
Ett prepositionsattribut behöver
inte ange rumslig position.
167
00:13:35.833 --> 00:13:38.833
Här handlar det i stället om tid.
168
00:13:42.875 --> 00:13:48.125
Subjektet är nominalfrasen
Den befarade proteststormen efter beskedet.
169
00:13:48.208 --> 00:13:50.166
Det var den som uteblev.
170
00:13:50.333 --> 00:13:53.625
Nominalfrasens huvudord
är proteststormen–
171
00:13:53.708 --> 00:13:58.208
–och dess bestämningar utgörs
av adjektivattributet befarade–
172
00:13:58.375 --> 00:14:00.666
–den bestämda artikeln den–
173
00:14:00.791 --> 00:14:04.416
–och prepositionsattributet
efter beskedet.
174
00:14:04.708 --> 00:14:11.458
Prepositionsfrasen efter beskedet
har substantivet beskedet som rektion.
175
00:14:11.916 --> 00:14:14.916
Här handlar det inte om
vare sig tid eller rum.
176
00:14:18.500 --> 00:14:22.583
Subjektet är nominalfrasen
Professorn med de blanka skorna–
177
00:14:22.708 --> 00:14:24.791
–med huvudordet professorn–
178
00:14:24.916 --> 00:14:28.666
–och prepositionsattribut
med de blanka skorna.
179
00:14:28.833 --> 00:14:32.333
Rektionen är nominalfrasen
de blanka skorna–
180
00:14:32.416 --> 00:14:37.791
–som i sin tur har huvudordet
skorna, adjektivattributet blanka–
181
00:14:37.916 --> 00:14:40.916
–och erforderlig bestämd artikel.
182
00:14:41.458 --> 00:14:43.583
Nästa exempel:
183
00:14:48.083 --> 00:14:52.750
Den här satsen lämnar jag åt
tittaren att analysera på egen hand.
184
00:14:53.666 --> 00:14:59.541
Ett annat slags efterställt attribut i
nominalfraser är s.k. infinitivfraser–
185
00:14:59.625 --> 00:15:05.083
–som utgörs av infinitivmärket att
följt av ett verb i infinitiv.
186
00:15:05.250 --> 00:15:10.708
Ett exempel är att resa i
nominalfrasen Lusten att resa.
187
00:15:11.541 --> 00:15:16.458
Slutligen kan även hela satser
fungera som efterställda attribut.
188
00:15:16.833 --> 00:15:20.666
Det rör sig då om s.k.
attributiva bisatser–
189
00:15:20.791 --> 00:15:26.416
–i synnerhet relativa bisatser
som inleds med subjunktionen som.
190
00:15:36.125 --> 00:15:42.333
I det här exemplet är subjektet nominalfrasen
Det gamla huset som ingen ville köpa.
191
00:15:42.541 --> 00:15:44.500
Det är det som skall rivas.
192
00:15:44.708 --> 00:15:49.666
Nominalfrasens huvudord är huset
och dess bestämningar utgörs av–
193
00:15:49.791 --> 00:15:52.208
–adjektivattributet gamla–
194
00:15:52.333 --> 00:15:57.583
–och den relativa bisatsen
som ingen ville köpa.
195
00:16:05.083 --> 00:16:09.916
Nu går vi över till predikatsledet
och begreppet verbfras.
196
00:16:10.750 --> 00:16:17.000
Vi har sett att predikatsledet kan utgöras
av ett enskilt finit verb, som skäller.
197
00:16:17.708 --> 00:16:22.375
I allmänhet utgörs predikatsledet
av en finit verbfras.
198
00:16:22.833 --> 00:16:26.583
En verbfras är en fras som
har ett verb som huvudord–
199
00:16:26.666 --> 00:16:32.666
–och en finit verbfras är en fras
som har ett finit verb som huvudord.
200
00:16:32.833 --> 00:16:37.875
Utöver huvudordet kan verbfrasen
också innehålla bestämningar.
201
00:16:38.333 --> 00:16:41.958
Vi har faktiskt redan sett exempel
på detta när vi diskuterade–
202
00:16:42.041 --> 00:16:44.958
–temporala och modala hjälpverb.
203
00:16:45.458 --> 00:16:50.375
I Hunden har skällt är predikatsledet
verbfrasen har skällt–
204
00:16:50.458 --> 00:16:53.958
–med huvudordet har,
som är ett finit verb–
205
00:16:54.083 --> 00:17:00.000
–och bestämningen skällt, ett infinit
verb som fungerar som objekt till har.
206
00:17:00.416 --> 00:17:02.541
I Hunden borde ha kunnat skälla–
207
00:17:02.625 --> 00:17:06.250
–är predikatsledet verbfrasen
borde ha kunnat skälla–
208
00:17:06.333 --> 00:17:09.583
–med huvudordet borde
som är ett finit verb–
209
00:17:09.708 --> 00:17:14.875
–och bestämningen
ha kunnat skälla, en infinit verbfras.
210
00:17:16.958 --> 00:17:20.791
Vi skall nu introducera en ny
sorts bestämning i verbfrasen–
211
00:17:20.916 --> 00:17:23.041
–nämligen adverbialet.
212
00:17:23.333 --> 00:17:26.583
Som man hör på namnet
så handlar det här till stor del–
213
00:17:26.666 --> 00:17:30.583
–om de s.k. adverb man
fick lära sig om i skolan.
214
00:17:30.875 --> 00:17:34.166
Ofta utgörs adverbial
av just adverb.
215
00:17:34.750 --> 00:17:40.166
Ett enkelt exempel är intensivt
i Hunden skäller intensivt.
216
00:17:40.750 --> 00:17:43.291
Här behövs dock en parentes.
217
00:17:43.458 --> 00:17:47.208
I skolgrammatiken räknades
intensivt här som adverb–
218
00:17:47.291 --> 00:17:49.250
–men ett modernare
synsätt är att det är–
219
00:17:49.333 --> 00:17:52.958
–neutrumformen av adjektivet intensiv.
220
00:17:53.333 --> 00:17:55.708
De flesta adjektiv har ju neutrumformer–
221
00:17:55.833 --> 00:17:59.250
–som är identiska med ord
som kan användas adverbiellt.
222
00:17:59.458 --> 00:18:01.333
För att inte krångla till det
kommer vi dock att–
223
00:18:01.416 --> 00:18:05.708
–betrakta dessa ord som adverb
när de används adverbiellt.
224
00:18:06.958 --> 00:18:10.833
Hur som helst: Det här adverbialet
beskriver på vilket sätt aktionen utförs–
225
00:18:10.916 --> 00:18:13.916
–och kallas därför för
ett sättsadverbial.
226
00:18:14.458 --> 00:18:19.083
Adverbialet utgörs här
av en adverbfras, intensivt–
227
00:18:19.208 --> 00:18:23.333
–men adverbial kan också
utgöras av prepositionsfraser–
228
00:18:23.416 --> 00:18:26.416
–som med stor passion.
229
00:18:27.375 --> 00:18:31.250
Utöver sättsadverbial har
vi rumsadverbial:
230
00:18:37.416 --> 00:18:41.083
Inte helt oväntat finns
det också tidsadverbial:
231
00:18:49.166 --> 00:18:52.583
Många verb kan ha bestämningar
som är nominalfraser–
232
00:18:52.708 --> 00:18:56.250
–eller andra konstruktioner
med nominal funktion.
233
00:18:56.708 --> 00:18:59.958
Dessa nominala bestämningar
kallas för objekt.
234
00:19:00.125 --> 00:19:03.125
Ett exempel är
Bonden plöjer åkern–
235
00:19:03.208 --> 00:19:06.875
–där predikatsledet är
verbfrasen plöjer åkern–
236
00:19:06.958 --> 00:19:09.666
–med det finita verbet
plöjer som huvudord–
237
00:19:09.750 --> 00:19:12.750
–och substantivet
åkern som objekt.
238
00:19:13.125 --> 00:19:16.125
Här är några andra exempel.
239
00:19:24.375 --> 00:19:27.208
Det är inte alla verb
som kan ha objekt.
240
00:19:27.291 --> 00:19:31.583
Till exempel kan man
inte säga *Hunden skäller bordet.
241
00:19:31.791 --> 00:19:34.291
Det finns också verb
som måste ha objekt.
242
00:19:34.375 --> 00:19:38.000
Man kan inte säga bara
*Eva orsakade.
243
00:19:38.083 --> 00:19:42.291
Verb som kan konstrueras med
objekt brukar kallas transitiva.
244
00:19:42.625 --> 00:19:47.208
Verb som normalt inte har
objekt kallas intransitiva.
245
00:19:47.625 --> 00:19:51.583
Mer allmänt säger man att varje
verb har något som kallas för–
246
00:19:51.708 --> 00:19:54.791
–semantisk och syntaktisk valens.
247
00:19:55.000 --> 00:19:57.958
Ett verb beskriver
som bekant en aktion–
248
00:19:58.041 --> 00:20:02.125
–och denna involverar
tankemässigt noll eller fler parter–
249
00:20:02.208 --> 00:20:04.041
–som kallas aktanter.
250
00:20:04.291 --> 00:20:08.125
Ett verbs semantiska valens
är den uppsättning aktanter–
251
00:20:08.250 --> 00:20:10.166
–som aktionen involverar.
252
00:20:10.375 --> 00:20:13.541
Två exempel: köpa och bråka.
253
00:20:13.708 --> 00:20:17.500
Låt oss beskriva ordens
semantiska valens.
254
00:20:17.833 --> 00:20:21.875
Aktionen köpa förutsätter
att det finns någon som säljer–
255
00:20:22.041 --> 00:20:23.583
–någon som köper–
256
00:20:23.708 --> 00:20:25.708
–och något som blir köpt.
257
00:20:26.416 --> 00:20:31.375
Aktionen bråka förutsätter,
åtminstone i en viss betydelse av ordet–
258
00:20:31.500 --> 00:20:35.333
–att det finns två aktanter
som inte riktigt är överens.
259
00:20:36.208 --> 00:20:40.125
Nu skall vi försöka beskriva
ordens syntaktiska valens–
260
00:20:40.291 --> 00:20:45.291
–som dikterar på vilket sätt
aktanterna måste anges, rent syntaktiskt.
261
00:20:45.583 --> 00:20:49.416
I fallet med köpa måste
den som köper stå som subjekt–
262
00:20:49.583 --> 00:20:52.625
–och det som blir köpt som objekt.
263
00:20:55.791 --> 00:20:59.833
Vill vi nämna säljaren, så måste
denna anges som ett adverbial–
264
00:20:59.958 --> 00:21:03.000
–som inleds med prepositionen av.
265
00:21:07.500 --> 00:21:09.416
bråka fungerar lite annorlunda.
266
00:21:09.708 --> 00:21:13.666
Vi kan inte säga
*Lisa bråkar brödförsäljaren.
267
00:21:13.833 --> 00:21:17.083
I stället måste en av
aktanterna stå som subjekt–
268
00:21:17.208 --> 00:21:23.000
–medan den andra måste ingå i
ett adverbial som inleds med med.
269
00:21:26.833 --> 00:21:29.666
Aktionen bråka har
ofta en till aktant–
270
00:21:29.833 --> 00:21:33.125
–nämligen det som de två
parterna är oense om.
271
00:21:33.250 --> 00:21:38.000
Den syntaktiska valensen kräver att
denna företeelse ingår i ett adverbial–
272
00:21:38.125 --> 00:21:40.250
–som inleds med om.
273
00:21:46.833 --> 00:21:50.666
En del verb tillåter eller
kräver två stycken objekt.
274
00:21:50.875 --> 00:21:53.375
Sådana verb kallas bitransitiva.
275
00:21:53.583 --> 00:21:55.791
Ett exempel är ge.
276
00:21:56.041 --> 00:22:00.375
Att ge något involverar
som bekant tre aktanter:
277
00:22:00.625 --> 00:22:01.916
Någon som ger–
278
00:22:02.000 --> 00:22:03.416
–någon som tar emot–
279
00:22:03.500 --> 00:22:05.708
–och sedan det som ges.
280
00:22:09.458 --> 00:22:12.083
Lisa, som ger, är subjektet.
281
00:22:12.333 --> 00:22:16.750
Äpplet, som ges, är det
s.k. direkta objektet–
282
00:22:16.958 --> 00:22:19.750
–även kallat
ackusativobjektet.
283
00:22:20.208 --> 00:22:25.333
Läraren, som tar emot äpplet,
är det s.k. indirekta objektet–
284
00:22:25.541 --> 00:22:28.333
–även kallat
dativobjektet.
285
00:22:28.916 --> 00:22:32.041
Observera att ordningen
på objekten är avgörande.
286
00:22:32.625 --> 00:22:35.875
Jämför med
Lisa gav äpplet läraren–
287
00:22:36.125 --> 00:22:39.375
–som för tankarna
till köttätande äpplen.
288
00:22:40.500 --> 00:22:43.500
I många fall kan en konstruktion
med ett indirekt objekt–
289
00:22:43.708 --> 00:22:47.833
–ersättas med ett adverbial
i form av en prepositionsfras.
290
00:22:53.291 --> 00:22:57.000
Här är några fler exempel
med bitransitiva verb.
291
00:23:13.166 --> 00:23:18.708
Notera att varje predikatsled utgörs av
ett verb som har två stycken bestämningar–
292
00:23:18.958 --> 00:23:21.416
–i form av nominalfraser.
293
00:23:23.583 --> 00:23:28.000
En sats med ett transitivt verb
och objekt kan ofta skrivas om–
294
00:23:28.208 --> 00:23:30.250
–i s.k. passiv form.
295
00:23:30.458 --> 00:23:37.041
T.ex. blir Bonden plöjde åkern
till Åkern plöjdes av bonden.
296
00:23:37.333 --> 00:23:41.875
Den aktiva satsens objekt
blir subjekt i den passiva satsen.
297
00:23:42.083 --> 00:23:48.083
Samtidigt blir den aktiva satsens subjekt
rektion i en av-prepositionsfras–
298
00:23:48.333 --> 00:23:50.875
–ett s.k. agentadverbial.
299
00:23:51.250 --> 00:23:56.833
Att satsen nu är passiv markeras
av att verbet antar sin s-form.
300
00:23:58.583 --> 00:24:01.583
Här är ett intressantare exempel.
301
00:24:16.458 --> 00:24:21.000
Den sista sortens bestämning
i verbfrasen är predikativet–
302
00:24:21.208 --> 00:24:24.291
–som beskriver
subjektet eller objektet.
303
00:24:24.625 --> 00:24:29.416
Skolboksexemplet har formen
Professorn är tankspridd.
304
00:24:29.958 --> 00:24:32.625
Låt oss nu stanna upp
och fundera ett slag.
305
00:24:32.958 --> 00:24:38.000
Hur skiljer man egentligen på
objekt, adverbial och predikativ?
306
00:24:39.625 --> 00:24:42.291
Ett objekt är,
som tidigare nämnt–
307
00:24:42.500 --> 00:24:46.791
–en nominalfras eller annan
konstruktion med nominal funktion.
308
00:24:47.041 --> 00:24:49.541
tankspridd är en
adjektivfras–
309
00:24:49.791 --> 00:24:52.250
–så det här kan
inte vara ett objekt.
310
00:24:53.791 --> 00:24:56.791
Ett adverbial är,
som tidigare nämnt–
311
00:24:56.875 --> 00:25:02.333
–en adverbfras, prepositionsfras
eller bisats som beskriver sitt huvudord.
312
00:25:02.583 --> 00:25:06.041
Därför kan tankspridd
inte vara adverbial heller.
313
00:25:06.416 --> 00:25:11.041
Nej, tankspridd här är ett exempel
på något vi inte har sett tidigare.
314
00:25:11.333 --> 00:25:14.416
Det är en beskrivning av
subjektet, vilket är rimligt–
315
00:25:14.583 --> 00:25:18.375
–eftersom adjektivfraser
ofta beskriver nominalfraser.
316
00:25:18.541 --> 00:25:22.958
Vi säger att tankspridd
är ett subjektspredikativ.
317
00:25:24.000 --> 00:25:26.833
För att göra den här
distinktionen ännu tydligare–
318
00:25:26.958 --> 00:25:30.375
–kan vi titta på hur
de olika satsleden böjs.
319
00:25:30.958 --> 00:25:36.125
I Katten är fin är fin
ett predikativ som beskriver katten.
320
00:25:36.666 --> 00:25:43.291
I Katten jamar fint är fint
ett adverbial som beskriver jamandet.
321
00:25:43.958 --> 00:25:45.708
fin är ett adjektiv–
322
00:25:45.791 --> 00:25:50.708
–och i traditionell skolgrammatik
sägs fint vara ett adverb.
323
00:25:51.291 --> 00:25:55.000
Än så länge kanske skillnaden
mellan predikativ och adverbial–
324
00:25:55.125 --> 00:25:56.625
–känns abstrakt.
325
00:25:56.958 --> 00:26:00.875
Men låt oss nu byta ut katten
mot ett eller flera lejon–
326
00:26:01.000 --> 00:26:02.875
–och se vad som händer.
327
00:26:03.083 --> 00:26:06.541
Vi säger fortfarande
Lejonet jamar fint–
328
00:26:06.708 --> 00:26:09.208
–och Lejonen jamar fint.
329
00:26:09.375 --> 00:26:14.916
D.v.s. adverbialet fint, som beskriver
jamandet, får inte sin form ändrad.
330
00:26:15.083 --> 00:26:17.875
Däremot säger vi
Katten är fin–
331
00:26:18.041 --> 00:26:20.041
–Lejonet är fint–
332
00:26:20.166 --> 00:26:22.416
–och Lejonen är fina.
333
00:26:22.625 --> 00:26:26.625
D.v.s. predikativet fin
kongruensböjs med subjektet–
334
00:26:26.750 --> 00:26:28.958
–i genus och numerus.
335
00:26:29.625 --> 00:26:35.083
Ett och samma verb kan ibland konstrueras
med predikativ och ibland med adverbial.
336
00:26:35.166 --> 00:26:37.708
–som i Chefen körde påverkad–
337
00:26:37.791 --> 00:26:39.958
–och Chefen körde försiktigt.
338
00:26:40.166 --> 00:26:42.916
I första fallet beskriver
påverkad chefen–
339
00:26:43.041 --> 00:26:45.333
–och i andra fallet verbet körde.
340
00:26:45.666 --> 00:26:51.250
Notera hur predikativet, men inte
adverbialet, kongruensböjs med subjektet.
341
00:26:53.916 --> 00:26:58.541
Ett lite mer invecklat exempel
är Han kom tillbaka tomhänt.
342
00:27:02.666 --> 00:27:05.875
Vi kan också ge ett
exempel på objektspredikativ.
343
00:27:13.750 --> 00:27:19.000
Adjektiv kan tydligen användas
på två sätt för att beskriva företeelser:
344
00:27:19.166 --> 00:27:22.166
attributivt och predikativt.
345
00:27:26.125 --> 00:27:30.791
Vi har tidigare sett att adjektivfrasen
också kan innehålla bestämningar–
346
00:27:30.916 --> 00:27:34.125
–som t.ex. gradadverbialet mycket.
347
00:27:38.416 --> 00:27:43.708
Så långt råder symmetri mellan
attributiv och predikativ användning–
348
00:27:43.875 --> 00:27:48.125
–men predikativa adjektivfraser
medger en rikare uppsättning–
349
00:27:48.250 --> 00:27:53.333
–efterställda bestämningar,
t.ex. prepositionsadverbial.
350
00:28:02.875 --> 00:28:07.833
I attributiva adjektivfraser behöver
sådana bestämningar placeras före–
351
00:28:08.000 --> 00:28:09.833
–adjektivfrasens huvudord.
352
00:28:28.958 --> 00:28:34.583
Slutligen vill jag nämna att ett predikativ
inte behöver vara en adjektivfras.
353
00:28:34.875 --> 00:28:38.250
Även nominalfraser kan
fungera som predikativ.
354
00:28:48.750 --> 00:28:54.083
Detta avslutar vår grundkurs i hur
nominal- och verbfraser är uppbyggda.
355
00:28:54.458 --> 00:28:57.083
Resten av teoridelen
kommer att bygga på–
356
00:28:57.208 --> 00:29:02.166
–dessa grunder med
ytterligare konstruktionsmöjligheter.
357
00:29:06.916 --> 00:29:11.416
Vi börjar med något enkelt,
nämligen begreppet samordning.
358
00:29:11.666 --> 00:29:15.666
Samordning innebär att två
satser eller fraser av samma sort–
359
00:29:15.750 --> 00:29:20.000
–kombineras med hjälp
av en konjunktion, såsom och.
360
00:29:25.458 --> 00:29:29.875
Här används konjunktionen och
för att binda ihop de två nominalfraserna–
361
00:29:29.958 --> 00:29:33.041
–Höga grindar och uniformerade vakter.
362
00:29:33.333 --> 00:29:36.958
Den erhållna samordningen
fungerar som en nominalfras själv–
363
00:29:37.083 --> 00:29:39.958
–och utgör här satsens subjekt.
364
00:29:40.791 --> 00:29:44.833
Nära nog alla sorters fraser
och satsled kan samordnas.
365
00:29:45.250 --> 00:29:48.250
Två finita verbfraser:
366
00:29:52.208 --> 00:29:55.375
Två nominalfraser i ett objekt:
367
00:29:59.208 --> 00:30:02.208
Två nominalfraser som rektion:
368
00:30:07.333 --> 00:30:09.708
Två adjektivfraser:
369
00:30:13.375 --> 00:30:15.958
Två adverbfraser:
370
00:30:21.833 --> 00:30:25.166
Även hela satser kan samordnas:
371
00:30:28.833 --> 00:30:33.083
Konjunktionerna ty och för
samordnar två huvudsatser–
372
00:30:33.250 --> 00:30:37.708
–med semantiken att den senare
utgör en förklaring till den förra.
373
00:30:43.625 --> 00:30:46.208
Konjunktionen så är konklusiv–
374
00:30:46.333 --> 00:30:49.750
–och anger en konsekvens
eller logisk följd.
375
00:30:55.458 --> 00:30:57.666
Nu blir det lite mer spännande!
376
00:30:57.833 --> 00:31:02.583
Vi har tidigare sett att ett satsled
som kan utgöras av ett ensamt substantiv–
377
00:31:02.708 --> 00:31:07.250
–nästan alltid mer allmänt
kan utgöras av en nominalfras–
378
00:31:07.416 --> 00:31:12.958
–d.v.s. en fras med ett substantiv
eller substantiviskt pronomen som huvudord.
379
00:31:13.250 --> 00:31:15.833
Men det går att generalisera ännu mer.
380
00:31:16.000 --> 00:31:19.416
Dessa satsled kan i allmänhet
utgöras av konstruktioner–
381
00:31:19.541 --> 00:31:22.541
–med s.k. nominal funktion.
382
00:31:22.708 --> 00:31:27.166
Nominalfrasen är bara ett exempel
på en sådan konstruktion.
383
00:31:27.500 --> 00:31:31.750
Det finns två andra konstruktioner
som också har nominal funktion–
384
00:31:31.916 --> 00:31:34.916
–och vi skall nu bekanta
oss med en av dem–
385
00:31:35.000 --> 00:31:38.958
–nämligen infinitivfrasen
med nominal funktion.
386
00:31:39.958 --> 00:31:47.125
En infinitivfras är en verbfras
i infinitiv, inklusive infinitivmärket att.
387
00:31:48.375 --> 00:31:52.791
Följande exempel visar att en
sådan kan ha nominal funktion.
388
00:31:58.083 --> 00:32:02.541
Subjektet i den här satsen är
Att resa till ett annat land–
389
00:32:02.750 --> 00:32:07.125
–vilket uppenbarligen är
en infinitivfras med nominal funktion.
390
00:32:12.375 --> 00:32:15.958
Här är ett exempel med
infinitivfras som objekt:
391
00:32:21.916 --> 00:32:25.958
Och här är ett exempel med
en infinitivfras som rektion:
392
00:32:34.708 --> 00:32:37.791
Nu är vi redo att
behandla ämnet bisatser–
393
00:32:37.916 --> 00:32:40.916
–som de flesta säkert
känner igen från skolan.
394
00:32:41.041 --> 00:32:43.500
En bisats är en fullständig sats–
395
00:32:43.583 --> 00:32:46.875
–vanligtvis med subjekt
och finit verb–
396
00:32:47.125 --> 00:32:52.375
–som ingår som ett
satsled i en överordnad sats.
397
00:32:52.625 --> 00:32:57.083
Det finns tre sorters bisatser
som vi nu kommer att diskutera.
398
00:32:57.416 --> 00:33:00.916
Vi börjar med den
adverbiella bisatsen.
399
00:33:01.375 --> 00:33:05.916
En adverbiell bisats är en bisats
som fungerar som adverbial–
400
00:33:06.083 --> 00:33:08.333
–i den överordnade satsen.
401
00:33:12.625 --> 00:33:16.250
Hela meningen är en huvudsats
med subjektet hunden–
402
00:33:16.375 --> 00:33:18.458
–och finit verb skäller.
403
00:33:18.708 --> 00:33:22.875
intensivt är ett adverbial
som beskriver hur hunden skäller–
404
00:33:23.166 --> 00:33:27.541
–och eftersom han är hungrig
är ett adverbial som säger–
405
00:33:27.708 --> 00:33:29.541
–varför hunden skäller.
406
00:33:29.833 --> 00:33:32.166
Lägg märke till att
han är hungrig–
407
00:33:32.208 --> 00:33:34.500
–är en fullständig sats i sig.
408
00:33:34.750 --> 00:33:38.500
Den har ju subjekt han
och finit verb är–
409
00:33:38.666 --> 00:33:41.750
–med predikativ
bestämning hungrig.
410
00:33:42.208 --> 00:33:46.625
Eftersom den här satsen utgör
ett satsled i en överordnad sats–
411
00:33:46.791 --> 00:33:48.416
–så är den en bisats.
412
00:33:48.708 --> 00:33:51.791
Ordet eftersom, som
inleder bisatsen–
413
00:33:52.000 --> 00:33:54.833
–är av ordklassen
subjunktion.
414
00:33:55.041 --> 00:33:58.958
I skolan användes
i stället begreppet–
415
00:33:59.125 --> 00:34:01.916
–underordnande
konjunktion.
416
00:34:02.416 --> 00:34:05.416
Betrakta nu denna sats:
417
00:34:09.583 --> 00:34:12.458
Även här inleder
eftersom en bisats–
418
00:34:12.541 --> 00:34:18.791
–nämligen han inte har fått sin mat
med subjekt han och finit verb har.
419
00:34:19.208 --> 00:34:23.666
I det här fallet är det dock inte
möjligt att lyfta ut bisatsen till–
420
00:34:23.791 --> 00:34:25.541
–en egen huvudsats.
421
00:34:25.791 --> 00:34:31.791
Vi kan inte säga bara:
422
00:34:32.083 --> 00:34:34.416
Problemet är ordföljden.
423
00:34:34.625 --> 00:34:39.083
I en huvudsats hade vi sagt:
424
00:34:39.291 --> 00:34:42.833
Det här är ett exempel på hur
ordföljden skiljer sig mellan–
425
00:34:43.000 --> 00:34:45.375
–huvudsatser och bisatser.
426
00:34:45.541 --> 00:34:50.791
I en bisats kommer ett ev.
satsadverbial såsom inte–
427
00:34:51.041 --> 00:34:53.875
–före det finita verbet.
428
00:34:54.083 --> 00:34:58.416
I en huvudsats
kommer det efter.
429
00:34:59.125 --> 00:35:02.125
Vi har nu förresten en
utomordentlig möjlighet–
430
00:35:02.250 --> 00:35:05.333
–att jämföra två ord med liknande
betydelse men olika ordklass:
431
00:35:05.500 --> 00:35:10.208
konjunktionen ty
och subjunktionen eftersom.
432
00:35:10.541 --> 00:35:14.000
Medan subjunktionen eftersom
inleder en bisats–
433
00:35:14.125 --> 00:35:17.583
–som fungerar som adverbial
i den överordnade satsen–
434
00:35:17.708 --> 00:35:22.041
–så binder konjunktionen
ty ihop två huvudsatser.
435
00:35:22.708 --> 00:35:26.916
Notera att bisatsordföljd
råder i bisatsen efter eftersom–
436
00:35:27.125 --> 00:35:30.583
–men inte i huvudsatsen
efter konjunktionen ty.
437
00:35:32.625 --> 00:35:37.208
En annan subjunktion är
den följdangivande så att:
438
00:35:40.833 --> 00:35:47.875
Även här ser vi att bisatsen
har bisatsordföljd.
439
00:35:52.666 --> 00:35:55.958
Subjunktionen om är villkorsangivande.
440
00:36:03.333 --> 00:36:06.333
Notera bisatsordföljden.
441
00:36:09.125 --> 00:36:13.083
när kan inleda
en tidsangivande bisats.
442
00:36:19.791 --> 00:36:24.375
Den tidsangivande subjunktionen
innan har en lite annan betydelse.
443
00:36:31.583 --> 00:36:35.875
Nu har vi ytterligare ett sådant
fantastiskt tillfälle när vi kan göra–
444
00:36:36.000 --> 00:36:37.875
–en viktig observation.
445
00:36:38.250 --> 00:36:41.333
Vi kan nämligen jämföra
subjunktionen innan–
446
00:36:41.500 --> 00:36:45.583
–med den semantiskt likartade
prepositionen före.
447
00:36:45.875 --> 00:36:48.916
Medan en subjunktion
följs av en hel sats–
448
00:36:49.125 --> 00:36:52.541
–så följs en preposition
endast av en nominalfras–
449
00:36:52.708 --> 00:36:55.708
–eller annan konstruktion
med nominal funktion.
450
00:37:03.625 --> 00:37:08.916
De flesta skulle säga att innan
också kan fungera som preposition–
451
00:37:09.166 --> 00:37:11.666
–åtminstone i vardagligt språkbruk.
452
00:37:12.000 --> 00:37:15.083
Men före kan knappast
användas som subjunktion–
453
00:37:15.291 --> 00:37:17.833
–i vårdad standardsvenska.
454
00:37:19.541 --> 00:37:24.375
Den andra sortens bisats är
den attributiva bisatsen–
455
00:37:24.666 --> 00:37:29.125
–som fungerar som bestämning
till huvudordet i en nominalfras.
456
00:37:29.541 --> 00:37:32.916
Det typiska exemplet är
den relativa bisatsen–
457
00:37:33.125 --> 00:37:36.125
–och då i synnerhet
som-satsen.
458
00:37:40.291 --> 00:37:43.416
Här inleder som
en relativ bisats.
459
00:37:46.458 --> 00:37:50.250
Bisatsens subjekt är det
underförstådda bilen–
460
00:37:50.458 --> 00:37:54.916
–d.v.s. huvudordet i
den överordnade nominalfrasen.
461
00:37:55.458 --> 00:37:57.041
Ett annat exempel:
462
00:38:04.708 --> 00:38:12.791
Bisatsens underförstådda satsled
är här objekt (och inte subjekt).
463
00:38:13.375 --> 00:38:18.291
Givetvis behöver den överordnade
nominalfrasen inte vara subjekt.
464
00:38:18.500 --> 00:38:21.500
Den kan lika gärna
vara t.ex. objekt.
465
00:38:25.875 --> 00:38:31.458
Den tredje och sista sortens bisats
är bisatsen med nominal funktion–
466
00:38:31.625 --> 00:38:34.958
–d.v.s. bisatsen som
fungerar som ett substantiv.
467
00:38:35.208 --> 00:38:40.166
Vi har tidigare bekantat oss med två
konstruktioner med nominal funktion.
468
00:38:40.375 --> 00:38:45.041
Nominalfrasen och infinitivfrasen.
469
00:38:45.250 --> 00:38:50.125
Nu får dessa två sällskap av
bisatsen med nominal funktion.
470
00:38:51.041 --> 00:38:53.333
Ett enkelt exempel:
471
00:38:56.375 --> 00:39:00.708
Subjunktionen att inleder
här bisatsen du är här–
472
00:39:00.916 --> 00:39:05.250
–och bisatsen utgör subjektet
i den överordnade satsen.
473
00:39:11.750 --> 00:39:14.583
Ett annat exempel:
474
00:39:14.791 --> 00:39:18.416
Även här är det subjunktionen
att som inleder en bisats.
475
00:39:21.541 --> 00:39:25.458
Bisatsen agerar nu objekt
i den överordnade satsen.
476
00:39:28.958 --> 00:39:32.291
I nästa exempel
utgör bisatsen rektion.
477
00:39:36.500 --> 00:39:39.291
Även här inleds
bisatsen av att.
478
00:39:41.375 --> 00:39:43.875
Lägg märke till
bisatsordföljden.
479
00:39:44.125 --> 00:39:47.250
Bisatsen utgör här rektion till för.
480
00:39:52.500 --> 00:39:55.500
Sista exemplet:
481
00:39:59.666 --> 00:40:02.208
Notera återigen
bisatsordföljden.
482
00:40:02.500 --> 00:40:06.458
Bisatsen utgör här predikativ
i den överordnade satsen.
483
00:40:13.375 --> 00:40:16.750
Det är inte bara att-satser
som kan ha nominal funktion.
484
00:40:17.125 --> 00:40:20.666
Även indirekta frågesatser
kan ha nominal funktion.
485
00:40:33.833 --> 00:40:38.416
Vi börjar nu närma oss slutet av
vår diskussion om meningsbyggnad.
486
00:40:38.750 --> 00:40:42.416
Bara två korta
observationer återstår.
487
00:40:43.041 --> 00:40:45.875
Den första handlar om ordföljd.
488
00:40:46.208 --> 00:40:49.208
Betrakta den här meningen:
489
00:40:50.875 --> 00:40:55.791
Satsen inleds med subjektet
och fortsätter med predikatsledet.
490
00:40:56.541 --> 00:41:00.125
Vi säger därför att meningen
har ”rak ordföljd”.
491
00:41:00.875 --> 00:41:03.875
Men vi kan också säga:
492
00:41:05.541 --> 00:41:10.875
T.ex. om man redogör för
veckans aktiviteter, en dag i taget.
493
00:41:11.458 --> 00:41:15.291
Vi kan också formulera
oss med betoning på paketet:
494
00:41:18.500 --> 00:41:23.416
I de två sista exemplen är
inte subjektet först i meningen.
495
00:41:23.666 --> 00:41:28.000
Satsleden är fortfarande desamma
men ordningen är en annan.
496
00:41:28.291 --> 00:41:31.625
Vi säger att dessa satser
har ”omvänd ordföljd”–
497
00:41:31.875 --> 00:41:35.625
–eftersom det finita verbet
kommer före subjektet.
498
00:41:36.000 --> 00:41:40.458
Det är viktigt att komma ihåg
att subjektet inte måste komma först.
499
00:41:40.875 --> 00:41:44.541
I andra exemplet inleds
meningen med ett tidsadverbial–
500
00:41:44.750 --> 00:41:48.041
–och i tredje exemplet
inleds den med objektet.
501
00:41:48.875 --> 00:41:51.541
Om man inleder satsen med predikatet–
502
00:41:54.333 --> 00:41:59.375
–så gör man om påståendesatsen
till en frågesats i form av en ja/nej-fråga.
503
00:42:00.041 --> 00:42:04.041
Detta leder oss osökt in
på nästa observation–
504
00:42:04.333 --> 00:42:07.875
–nämligen att det finns
olika sorters huvudsatser.
505
00:42:08.250 --> 00:42:12.000
Hittills har vi nästan uteslutande
behandlat påståendesatsen–
506
00:42:12.291 --> 00:42:14.541
–som konstaterar något.
507
00:42:19.083 --> 00:42:22.083
Men det finns också frågesatser.
508
00:42:22.291 --> 00:42:28.500
Dels sökande sådana, som
När renoverade ni senast stugan vid vattnet?
509
00:42:28.875 --> 00:42:34.208
Dels ja/nej-frågor som
Måste vi renovera stugan vid vattnet?
510
00:42:34.791 --> 00:42:38.625
Slutligen har vi uppmaningssatsen
som ger en instruktion.
511
00:42:44.000 --> 00:42:48.750
Nu är det äntligen dags att
börja prata om dagens huvudämne–
512
00:42:49.083 --> 00:42:51.791
–nämligen personliga pronomen.
513
00:42:52.166 --> 00:42:55.333
Här är våra
personliga
pronomen.
514
00:42:55.750 --> 00:42:58.750
Alla dessa räknas som substantiviska–
515
00:42:59.000 --> 00:43:02.500
–eftersom de kan ersätta
ett substantiv i en sats.
516
00:43:02.875 --> 00:43:05.458
Pronomenen böjs i kasus.
517
00:43:05.875 --> 00:43:08.875
Man säger:
Jag såg katten.
518
00:43:09.083 --> 00:43:11.666
Men:
Katten såg mig.
519
00:43:11.875 --> 00:43:16.541
Första formen kallas nominativ.
Den andra kallas ackusativ.
520
00:43:17.041 --> 00:43:22.666
Bara den/det saknar synlig
kasusböjning i skrift.
521
00:43:23.541 --> 00:43:27.083
Nu kan vi formulera
avsnittets språkregel.
522
00:44:04.416 --> 00:44:07.416
Låt oss illustrera
med några exempel.
523
00:44:11.625 --> 00:44:15.666
Jag är subjekt.
mig är objekt.
524
00:44:41.458 --> 00:44:44.916
Notera den omvända
ordföljden i det andra exemplet.
525
00:44:45.125 --> 00:44:48.791
Jämför:
Vi vill inte förlora honom.
526
00:44:59.833 --> 00:45:04.291
Detta avslutar delen
om språkteori.
527
00:45:05.958 --> 00:45:08.666
Vi har nu tillräckligt med
kunskap för att förstå–
528
00:45:08.791 --> 00:45:12.791
–språkriktighetsfrågan
som rör de och dem.
529
00:45:14.458 --> 00:45:17.625
Här är våra
personliga
pronomen.
530
00:45:20.625 --> 00:45:23.375
Nominativformerna används
som subjekt–
531
00:45:23.500 --> 00:45:27.875
–och ackusativformerna som
objekt och efter preposition.
532
00:45:28.166 --> 00:45:34.208
Om vi tittar på hur pronomenen
vanligtvis uttalas med svenskt standarduttal–
533
00:45:34.458 --> 00:45:38.458
–ser vi att de och
dem uttalas på
samma sätt.
534
00:45:40.833 --> 00:45:44.750
I talspråket görs alltså inte
någon skillnad på de och dem.
535
00:45:45.083 --> 00:45:50.958
Det är nog därför många har
svårt att skilja på de och dem i skrift.
536
00:45:51.375 --> 00:45:54.375
Vi skall nu presentera två
metoder som man kan använda–
537
00:45:54.541 --> 00:45:58.125
–för att avgöra om det
skall vara de eller dem.
538
00:45:58.666 --> 00:46:02.333
Den första kan uppfattas
som teoretisk och teknisk–
539
00:46:02.500 --> 00:46:04.500
–men är oerhört givande.
540
00:46:04.833 --> 00:46:07.833
Den andra är mycket
lätt att förstå och tillämpa–
541
00:46:07.958 --> 00:46:10.958
–men inte alls lika
språkteoretiskt upplysande.
542
00:46:11.708 --> 00:46:15.333
Den första metoden
baseras på språkteori–
543
00:46:15.458 --> 00:46:21.041
–och går ut på att man tar reda på
om pronomenet står som subjekt eller inte.
544
00:46:21.583 --> 00:46:23.875
Genomgången kommer
att baseras på exempel–
545
00:46:24.083 --> 00:46:27.083
–som med fördel kan
användas som övningar.
546
00:46:27.750 --> 00:46:34.041
Tittaren kan behöva göra uppehåll
i filmen för att hinna tänka igenom exemplen.
547
00:46:44.125 --> 00:46:47.291
– Vad är det som händer?
– Någon har problem med något.
548
00:46:47.458 --> 00:46:49.625
– Vem har problem?
– /dom:/.
549
00:46:49.791 --> 00:46:54.083
Således är /dom:/ subjekt
och skrivs de.
550
00:46:57.875 --> 00:47:01.291
– Var är det som händer?
– Någon fick tag på något.
551
00:47:01.458 --> 00:47:04.291
– Vem fick tag på något?
– Polisen.
552
00:47:04.458 --> 00:47:07.291
– Vad fick polisen tag på?
– /dom:/.
553
00:47:07.416 --> 00:47:13.750
Således är /dom:/ objekt (alt. rektion)
och skrivs dem.
554
00:47:21.500 --> 00:47:25.416
– Vad är det som händer?
– Någon har lyckats förstå något.
555
00:47:25.541 --> 00:47:28.791
– Vem har lyckats förstå något?
– Forskarna.
556
00:47:28.916 --> 00:47:33.041
– Vad har forskarna lyckats förstå?
– Hur /dom:/ fungerar.
557
00:47:33.583 --> 00:47:35.958
Detta är alltså
en nominal bisats–
558
00:47:36.083 --> 00:47:38.375
–och vi fokuserar nu på denna.
559
00:47:38.666 --> 00:47:41.208
– Vad är det som händer?
– Något fungerar.
560
00:47:41.375 --> 00:47:44.000
– Vad är det som fungerar?
– /dom:/.
561
00:47:44.125 --> 00:47:48.208
Således är /dom:/ subjekt
och skrivs de.
562
00:47:52.208 --> 00:47:54.958
– Vad är det som händer?
– Någon har lärt sig allt.
563
00:47:55.125 --> 00:47:57.458
– Vem har lärt sig allt?
– Jag.
564
00:47:57.583 --> 00:48:00.458
– Hur har jag lärt mig allt?
– Genom /dom:/.
565
00:48:00.666 --> 00:48:03.583
genom /dom:/ är ett
prepositionsadverbial–
566
00:48:03.708 --> 00:48:07.958
–och rektionen /dom:/
skrivs därför dem.
567
00:48:15.500 --> 00:48:22.291
Den här huvudsatsen samordnar två
finita verbfraser med konjunktionen och.
568
00:48:32.083 --> 00:48:36.083
Det är den sista av dessa
som är av intresse för oss.
569
00:48:39.208 --> 00:48:41.958
– Vad är det som händer?
– Någon tackade någon.
570
00:48:42.125 --> 00:48:44.791
– Vem var det som tackade någon?
– Hon.
571
00:48:44.958 --> 00:48:47.125
– Vem tackade hon?
– /dom:/.
572
00:48:47.291 --> 00:48:51.208
/dom:/ är således
objekt och skrivs dem.
573
00:48:54.208 --> 00:48:57.208
Ja, vi ser direkt att /dom:/
står efter en preposition–
574
00:48:57.375 --> 00:49:00.250
–så /dom:/ skrivs dem.
575
00:49:06.208 --> 00:49:09.583
Vi kan bortse från bisatsen
som inleds med när–
576
00:49:09.750 --> 00:49:12.750
–och fokusera på
det som står efter så.
577
00:49:13.458 --> 00:49:16.333
– Vad är det som händer?
– Någon skyller ifrån sig.
578
00:49:16.500 --> 00:49:19.125
– Vem skyller ifrån sig?
– /dom:/.
579
00:49:19.291 --> 00:49:23.541
Således är /dom:/
subjekt och skrivs de.
580
00:49:28.583 --> 00:49:32.583
– Vad är det som händer?
– Någon står utanför dörren och vill in.
581
00:49:32.750 --> 00:49:36.083
– Vem står utanför dörren och vill in?
– /dom:/.
582
00:49:36.250 --> 00:49:40.416
Således är /dom:/
subjekt och skrivs de.
583
00:49:50.625 --> 00:49:55.208
Vi behöver här bara titta på
bisatsen jag lätt kan köpa /dom:/ igen–
584
00:49:55.500 --> 00:50:00.666
–som med huvudsatsordföljd hade hetat
jag kan lätt köpa /dom:/ igen.
585
00:50:01.583 --> 00:50:04.958
– Vad är det som händer?
– Någon kan lätt köpa något.
586
00:50:05.125 --> 00:50:08.583
– Vem är det som lätt kan köpa något?
– Jag.
587
00:50:08.708 --> 00:50:11.875
– Vad är det som jag lätt kan köpa?
– /dom:/.
588
00:50:12.041 --> 00:50:16.458
Således är /dom:/
objekt och skrivs dem.
589
00:50:21.958 --> 00:50:25.833
Vi behöver bara titta på
bisatsen /dom:/ hävdar det.
590
00:50:26.250 --> 00:50:29.333
– Vad är det som händer?
– Någon hävdar något.
591
00:50:29.541 --> 00:50:32.333
– Vem är det som hävdar något?
– /dom:/.
592
00:50:32.500 --> 00:50:36.583
Således är /dom:/
subjekt och skrivs de.
593
00:50:40.291 --> 00:50:42.625
– Vad är det som händer?
– Någon ljuger.
594
00:50:42.833 --> 00:50:46.125
– Vem ljuger?
– Minst en av /dom:/.
595
00:50:46.333 --> 00:50:49.333
Inuti denna nominalfras
är av /dom:/–
596
00:50:49.458 --> 00:50:52.000
–prepositionsattribut till en.
597
00:50:52.333 --> 00:50:56.541
/dom:/ står alltså efter
preposition och skrivs dem.
598
00:51:02.333 --> 00:51:05.333
Det här exemplet kanske
tittaren behöver fundera–
599
00:51:05.458 --> 00:51:07.166
–extra noga på.
600
00:51:07.958 --> 00:51:10.833
– Var är det som händer?
– Någon har köpt något.
601
00:51:11.041 --> 00:51:13.166
– Vem har köpt något?
– Vi.
602
00:51:13.333 --> 00:51:15.416
– Vad har vi köpt?
– Presenter.
603
00:51:15.625 --> 00:51:20.625
– Till vilka har vi köpt presenter?
– /dom:/ fattiga barnen i regionen.
604
00:51:20.833 --> 00:51:25.416
Det är uppenbart att nominalfrasen
/dom:/ fattiga barnen i regionen–
605
00:51:25.541 --> 00:51:29.125
–står som rektion
efter prepositionen till.
606
00:51:30.000 --> 00:51:34.041
Men här är inte /dom:/
det substantiviska personliga pronomenet–
607
00:51:34.208 --> 00:51:36.416
–som det här
avsnittet handlar om.
608
00:51:37.000 --> 00:51:40.750
Här kan ju inte /dom:/
ersättas med ett substantiv.
609
00:51:40.916 --> 00:51:44.583
I stället är /dom:/ en
fristående bestämd artikel–
610
00:51:44.750 --> 00:51:49.750
–och den bestämda
artikeln skrivs alltid de.
611
00:51:53.875 --> 00:51:56.500
Nu är vi tillbaka
på välbekant mark.
612
00:51:56.708 --> 00:52:00.833
Här är /dom:/ det substantiviska
personliga pronomenet.
613
00:52:01.083 --> 00:52:06.791
Det står efter en preposition
och skrivs därför dem.
614
00:52:07.291 --> 00:52:10.875
Observera att vi i det här
exemplet kan ersätta pronomenet–
615
00:52:11.000 --> 00:52:13.083
–med barnen.
616
00:52:15.583 --> 00:52:19.916
Det här är en frågesats men den
kan analyseras som vanligt ändå.
617
00:52:20.333 --> 00:52:22.791
– Vad är det som händer?
– Någon springer.
618
00:52:22.916 --> 00:52:24.791
– Vem springer?
– /dom:/.
619
00:52:24.958 --> 00:52:29.375
Således är /dom:/
subjekt och skrivs de.
620
00:52:32.625 --> 00:52:35.458
– Vad är det som händer?
– Någon såg något.
621
00:52:35.625 --> 00:52:38.166
– Vem var det som såg något?
– Vi.
622
00:52:38.291 --> 00:52:40.208
– Vad såg vi?
– /dom:/.
623
00:52:40.333 --> 00:52:44.958
Således är /dom:/
objekt och skrivs dem.
624
00:52:46.416 --> 00:52:50.416
Ett alternativt sätt att avgöra
om det skall vara de eller dem–
625
00:52:50.541 --> 00:52:53.708
–är att jämföra med andra
personliga pronomen.
626
00:52:54.125 --> 00:52:59.000
Den här metoden kräver nästan
ingen språkteoretisk kunskap alls.
627
00:52:59.541 --> 00:53:02.958
Här har vi våra personliga pronomen igen.
628
00:53:03.333 --> 00:53:07.875
Alla dessa fungerar på samma
sätt vad gäller kasusböjning.
629
00:53:08.208 --> 00:53:11.208
Så om man har svårt
att skilja på de och dem–
630
00:53:11.333 --> 00:53:15.083
–kan man jämföra med
något annat par med synlig kasusböjning–
631
00:53:15.208 --> 00:53:20.000
–och då helst något par där
skillnaden finns även i talspråket.
632
00:53:20.291 --> 00:53:23.583
Ett lämpligt förslag är vi–oss.
633
00:53:24.000 --> 00:53:26.958
Om det fungerar att
byta ut /dom:/ mot vi–
634
00:53:27.083 --> 00:53:30.208
–så är det subjektsformen
de som behövs.
635
00:53:30.750 --> 00:53:34.708
Om det i stället fungerar att
byta ut /dom:/ mot oss–
636
00:53:34.916 --> 00:53:38.916
–så är det objektsformen
dem som behövs.
637
00:53:39.666 --> 00:53:42.333
Låt oss pröva den här metoden.
638
00:53:45.583 --> 00:53:51.125
Frågan är alltså om vi kan säga
Till slut fick polisen tag på vi–
639
00:53:51.291 --> 00:53:55.708
–eller
Till slut fick polisen tag på oss.
640
00:53:56.250 --> 00:53:59.333
De allra flesta känner
att det måste vara oss.
641
00:53:59.583 --> 00:54:02.875
Alltså är det objektsform
som behövs, d.v.s. dem.
642
00:54:06.291 --> 00:54:09.083
Så enkelt är det att göra rätt!
643
00:54:09.458 --> 00:54:14.750
Nästa exempel:
644
00:54:26.458 --> 00:54:31.250
Det måste vara vi,
alltså subjektsform: de.
645
00:54:42.750 --> 00:54:47.375
Det måste vara oss,
d.v.s. objektsform: dem.
646
00:55:05.708 --> 00:55:10.583
Det måste vara vi,
d.v.s. subjektsform: de.
647
00:55:18.916 --> 00:55:23.458
Det måste vara vi,
d.v.s. subjektsform: de.
648
00:55:24.166 --> 00:55:26.416
Ett alternativ till
att byta pronomen–
649
00:55:26.541 --> 00:55:29.708
–är att översätta hela
meningen till engelska.
650
00:55:30.083 --> 00:55:34.166
Många svensktalande som har
svårt att skilja på de och dem–
651
00:55:34.375 --> 00:55:38.791
–klarar nämligen galant av
motsvarande problem på engelska.
652
00:55:39.791 --> 00:55:42.791
Ett exempel:
653
00:55:50.375 --> 00:55:52.833
they respektive them–
654
00:55:53.000 --> 00:55:57.291
–avslöjar att det rör sig om
subjekt respektive objekt–
655
00:55:57.416 --> 00:56:01.500
–d.v.s. om de respektive dem
på svenska.
656
00:56:02.208 --> 00:56:05.208
Och vår kuggfråga:
657
00:56:13.166 --> 00:56:15.250
Den bestämda artikeln the–
658
00:56:15.375 --> 00:56:19.958
–översätts till den svenska
fristående bestämda artikeln de.
659
00:56:22.041 --> 00:56:26.625
Hittills har alla våra exempel
på de/dem varit okomplicerade.
660
00:56:26.958 --> 00:56:31.166
Det har alltid varit enkelt att
avgöra vilken form som krävts.
661
00:56:31.625 --> 00:56:36.125
Jag hade nu tänkt diskutera ett
fall där det inte alls är lika enkelt–
662
00:56:36.416 --> 00:56:41.875
–nämligen när pronomenet står
framför en restriktiv som-sats.
663
00:56:42.458 --> 00:56:45.458
Här är ett exempel:
664
00:56:50.875 --> 00:56:54.375
Här är
för /dom:/ som redan lever på marginalen–
665
00:56:54.458 --> 00:56:56.375
–en prepositionsfras.
666
00:56:56.833 --> 00:57:03.583
Prepositionsfrasens rektion är nominalfrasen
/dom:/ som redan lever på marginalen.
667
00:57:03.791 --> 00:57:07.041
Denna nominalfras har
/dom:/ som huvudord–
668
00:57:07.166 --> 00:57:10.083
–och som redan lever på marginalen–
669
00:57:10.208 --> 00:57:13.750
–som en bestämning i form
av en attributiv bisats–
670
00:57:13.875 --> 00:57:17.250
–närmare bestämt
en relativ bisats.
671
00:57:17.625 --> 00:57:21.458
Eftersom nominalfrasen utgör
rektion i en prepositionsfras–
672
00:57:21.583 --> 00:57:25.541
–skall den stå i ackusativ,
enligt våra vanliga regler.
673
00:57:25.666 --> 00:57:27.958
Och då blir det dem.
674
00:57:28.125 --> 00:57:31.875
Att pronomenet nu har en
efterställd bestämning–
675
00:57:32.000 --> 00:57:34.000
–påverkar inte analysen.
676
00:57:34.541 --> 00:57:37.541
Vi kan också jämföra med vi–oss.
677
00:57:45.958 --> 00:57:49.000
Vi kan slutligen pröva
att ta bort som-satsen.
678
00:57:53.791 --> 00:57:57.333
Här ser de flesta
att vi måste ha dem (oss).
679
00:57:57.916 --> 00:58:02.500
Eftersom huvudordet i en fras
inte brukar påverkas av sina bestämningar–
680
00:58:02.708 --> 00:58:06.083
–bör det vara dem (oss)
även med som-satsen.
681
00:58:06.958 --> 00:58:09.583
Men ändå vacklar
det faktiska bruket.
682
00:58:09.833 --> 00:58:15.583
Även relativt erfarna skribenter
använder de i stället för dem i dessa fall–
683
00:58:15.750 --> 00:58:18.208
–och det är inte ens
ett nytt fenomen.
684
00:58:18.541 --> 00:58:24.458
Kanske beror detta på att man ser
nominalfrasen som en självständig enhet–
685
00:58:24.583 --> 00:58:29.500
–som är mer än bara ett substantiviskt
huvudord med efterställd bestämning.
686
00:58:30.083 --> 00:58:32.458
En annan hypotes
som har framförts–
687
00:58:32.583 --> 00:58:35.916
–är att skribenten tänker sig
ett underförstått substantiv–
688
00:58:36.083 --> 00:58:38.625
–mellan pronomenet
och som-satsen.
689
00:58:38.791 --> 00:58:41.083
I sådana fall är det
korrekt med de–
690
00:58:41.166 --> 00:58:44.166
–eftersom det då rör sig
om en bestämd artikel.
691
00:58:44.958 --> 00:58:48.250
Man kan slutligen notera att
pronomenet i det här fallet–
692
00:58:48.416 --> 00:58:52.833
–syftar på det underförstådda
subjektet i bisatsen.
693
00:58:53.000 --> 00:58:57.958
Detta talar möjligtvis för subjektsform
även i den överordnade satsen–
694
00:58:58.083 --> 00:59:01.416
–trots att vi där befinner
oss i objektsposition.
695
00:59:02.083 --> 00:59:06.000
Hur som helst är bruket med de
så utbrett sedan så länge–
696
00:59:06.208 --> 00:59:10.708
–att många språkvårdare betraktar
båda varianterna som godtagbara.
697
00:59:11.250 --> 00:59:13.625
Låt oss sammanfatta.
698
00:59:14.083 --> 00:59:19.791
Om pronomenet och som-satsen
står i subjektsposition i den överordnade satsen–
699
00:59:19.958 --> 00:59:22.666
–är det klart att man skriver de.
700
00:59:25.375 --> 00:59:29.458
Om pronomenet och som-satsen
däremot står i objektsposition–
701
00:59:29.541 --> 00:59:31.333
–eller efter preposition–
702
00:59:31.416 --> 00:59:36.000
–är det tekniskt riktiga dem,
men även de kan godtas.
703
00:59:36.125 --> 00:59:41.416
Men utan som-satsen
är det förstås dem som gäller.
704
00:59:42.333 --> 00:59:47.333
Detta avslutar den rent
språkvetenskapliga delen av avsnittet.
705
00:59:47.791 --> 00:59:51.166
Återstående tid kommer
att ägnas åt den debatt som förs–
706
00:59:51.375 --> 00:59:53.250
–angående de och dem–
707
00:59:53.416 --> 00:59:57.208
–och i synnerhet förslaget
om en dom-reform.
708
00:59:57.625 --> 00:59:59.916
För att förstå
bakgrunden till debatten–
709
01:00:00.083 --> 01:00:05.916
–bör vi notera att felaktigt bruk
av de och dem är mycket utbrett.
710
01:00:08.666 --> 01:00:12.958
Jag ägnade ett par minuter åt att
läsa igenom omdömen om företag–
711
01:00:13.125 --> 01:00:16.333
–som privatpersoner har
publicerat på Internet.
712
01:00:16.625 --> 01:00:21.291
På dessa två minuter hittade jag
en stor mängd språkfel av denna sort.
713
01:00:21.625 --> 01:00:27.583
Inte minst används dem ofta
felaktigt när de hade krävts.
714
01:00:27.958 --> 01:00:31.875
Kanske beror detta på att
författarna är ovana skribenter–
715
01:00:32.083 --> 01:00:36.583
–som vill få sina texter att
se professionella ut–
716
01:00:36.875 --> 01:00:42.708
–och därför lite för ivrigt väljer
den minst ”talspråksliknande” varianten dem.
717
01:00:44.250 --> 01:00:50.250
Konsekvensen blir att texten
i stället framhäver författarens osäkerhet.
718
01:00:50.708 --> 01:00:54.416
Det här är ett exempel på
s.k. hyperkorrektion.
719
01:00:54.875 --> 01:01:00.083
En inte helt ljudlös skara
medborgare förespråkar en dom-reform.
720
01:01:00.500 --> 01:01:04.333
De vill att de två
formerna de och dem–
721
01:01:04.541 --> 01:01:08.208
–skall stavas som de låter,
d.v.s. dom–
722
01:01:08.416 --> 01:01:11.708
–även i neutral
och formell sakprosa.
723
01:01:12.125 --> 01:01:15.708
Detta gäller såväl det
substantiviska personliga pronomenet–
724
01:01:15.833 --> 01:01:18.791
–som den fristående
bestämda artikeln.
725
01:01:19.708 --> 01:01:22.708
Finns det några fördelar
med en sådan reform?
726
01:01:23.500 --> 01:01:28.041
Uppenbarligen skulle en sådan reform
leda till en större överensstämmelse–
727
01:01:28.208 --> 01:01:30.416
–mellan tal- och skriftspråket.
728
01:01:30.708 --> 01:01:32.958
Detta är dock inte
ett argument i sig–
729
01:01:33.083 --> 01:01:36.583
–eftersom tal- och skriftspråket
är två olika språk–
730
01:01:36.666 --> 01:01:40.041
–som också på många andra sätt
skiljer sig från varandra.
731
01:01:40.333 --> 01:01:44.333
De flesta av dessa skillnader
upplevs inte som problematiska.
732
01:01:44.791 --> 01:01:49.416
Frågan är om just den här skillnaden
orsakar några konkreta problem.
733
01:01:49.958 --> 01:01:54.375
Det gör den uppenbarligen
med tanke på hur ofta det blir fel.
734
01:01:54.958 --> 01:01:59.083
Två konkreta fördelar med
en dom-reform kan nämnas.
735
01:01:59.541 --> 01:02:04.958
Med en dom-reform skulle det bli
ett moment mindre att jobba med i skolan.
736
01:02:05.125 --> 01:02:07.791
Eleverna kan ju redan talspråket.
737
01:02:08.083 --> 01:02:15.541
Och utanför skolan skulle en sådan
reform kanske leda till färre skrivfel.
738
01:02:16.875 --> 01:02:18.916
Men det finns också nackdelar.
739
01:02:19.166 --> 01:02:23.708
dom i stället för de och dem
ger i dag ett starkt talspråkligt–
740
01:02:23.833 --> 01:02:28.250
–eller vardagligt intryck,
åtminstone i mångas ögon.
741
01:02:28.625 --> 01:02:32.583
I tidningsartiklar, information
och beslut från myndigheter–
742
01:02:32.791 --> 01:02:37.583
–lagtexter, facklitteratur,
akademiska uppsatser o.s.v.–
743
01:02:37.791 --> 01:02:41.750
–skulle den här stavningen
se extra anmärkningsvärd ut.
744
01:02:41.958 --> 01:02:44.500
Det här är förstås ett
övergående problem–
745
01:02:44.666 --> 01:02:47.083
–men vi talar kanske
om årtionden.
746
01:02:47.458 --> 01:02:52.166
Ett problem som inte är övergående
är att varje skriftspråklig reform–
747
01:02:52.291 --> 01:02:56.000
–inför en barriär i
språkutvecklingen.
748
01:02:56.750 --> 01:03:00.833
En dom-reform nu skulle göra
så att framtida språkbrukare–
749
01:03:01.000 --> 01:03:05.166
–får svårare att ta till sig
litteratur skriven före reformen.
750
01:03:05.708 --> 01:03:09.958
En ytterligare nackdel med en
dom-reform är att den till sin natur–
751
01:03:10.041 --> 01:03:15.375
–gör skriftspråket mindre precist
och därmed ökar risken för missförstånd.
752
01:03:15.958 --> 01:03:19.458
Ett exempel:
753
01:03:20.416 --> 01:03:22.791
Rektorn såg barnen.
754
01:03:26.833 --> 01:03:29.208
Barnen såg rektorn.
755
01:03:29.500 --> 01:03:34.625
Satsen har förvisso omvänd ordföljd
men det är inte ovanligt.
756
01:03:34.916 --> 01:03:39.125
Det som gör att vi ändå förstår
vem som såg vem är just att–
757
01:03:39.291 --> 01:03:44.083
–subjektsformen de skiljer sig
från objektsformen dem.
758
01:03:44.583 --> 01:03:48.041
Efter en dom-reform skulle det
inte längre vara möjligt att avgöra–
759
01:03:48.208 --> 01:03:51.916
–vem som såg vem i
Rektorn såg dom i går.
760
01:03:52.291 --> 01:03:55.541
I stället behöver detta
framgå av sammanhanget.
761
01:03:56.500 --> 01:03:59.791
Någon kanske invänder att vi
uppenbarligen klarar oss fint–
762
01:03:59.958 --> 01:04:03.250
–utan denna distinktion
i talspråket i dag.
763
01:04:03.708 --> 01:04:07.958
Men talspråket har ett
mycket rikare sammanhang.
764
01:04:08.541 --> 01:04:11.541
Ofta uppstår missförstånd
i skriftlig kommunikation–
765
01:04:11.708 --> 01:04:14.708
–som aldrig hade uppstått
i ett muntligt samtal.
766
01:04:15.375 --> 01:04:18.125
Det är förvisso tveksamt om
en dom-reform skulle göra–
767
01:04:18.208 --> 01:04:21.000
–någon större skillnad
i detta hänseende–
768
01:04:21.083 --> 01:04:24.625
–men även om förlusten i
tydlighet är liten så finns den där.
769
01:04:25.291 --> 01:04:29.125
Det finns tydligen både för-
och nackdelar med en dom-reform.
770
01:04:29.416 --> 01:04:31.916
Frågan är vilka
som väger tyngst.
771
01:04:32.333 --> 01:04:36.083
Det är mycket svårt att göra en
objektiv bedömning i den frågan–
772
01:04:36.250 --> 01:04:39.250
–så jag nöjer mig med att
berätta hur jag själv tänker.
773
01:04:39.583 --> 01:04:47.041
Det här med bättre överensstämmelse
mellan tal- och skriftspråk kan vi stryka.
774
01:04:47.500 --> 01:04:52.000
Personligen vill jag också stryka
det här med ”ett moment mindre i skolan”.
775
01:04:52.250 --> 01:04:57.500
Det ingår ju ändå i läroplanerna
att eleven skall kunna analysera språket–
776
01:04:57.666 --> 01:05:00.250
–och dess uppbyggnad
med ord, fraser och satser.
777
01:05:00.541 --> 01:05:05.125
Att kunna skilja på de och dem
är alltså bara en praktisk tillämpning–
778
01:05:05.291 --> 01:05:08.375
–av kunskap som ändå
skall finnas.
779
01:05:08.541 --> 01:05:10.666
Jag kan rent av tycka
att det är bra att det finns–
780
01:05:10.750 --> 01:05:13.083
–en icke-trivial,
praktisk tillämpning.
781
01:05:13.833 --> 01:05:19.375
Att eleverna i dag inte verkar
ta till sig den här kunskapen–
782
01:05:19.541 --> 01:05:23.250
–tror jag till stor del beror på att
lärarna inte är särskilt angelägna–
783
01:05:23.375 --> 01:05:25.333
–om att eleverna
skall lära sig detta.
784
01:05:25.666 --> 01:05:30.250
Den tredje ”fördelen” är den om
minskad frekvens av språkfel.
785
01:05:30.500 --> 01:05:35.541
Förvisso är det ett rimligt antagande
att en reform skulle minska felfrekvensen–
786
01:05:35.666 --> 01:05:41.500
–men felaktigt bruk av de och dem
är långt ifrån det enda vanliga skrifelet.
787
01:05:41.708 --> 01:05:44.916
Det är lite som en droppe
i ett hav av särskrivningar–
788
01:05:45.041 --> 01:05:48.791
–felaktigt bruk av skiljetecken,
konstig meningsbyggnad–
789
01:05:48.875 --> 01:05:52.708
–syftningsfel, fel
val av homofon o.s.v.
790
01:05:53.125 --> 01:05:58.458
Det kan hända att en dom-reform
rent av skulle öka frekvensen av skrivfel–
791
01:05:58.541 --> 01:06:01.916
–därför att den skickar signaler
om att skriftspråket i allmänhet–
792
01:06:02.000 --> 01:06:04.166
–och dess tekniska
detaljer i synnerhet–
793
01:06:04.250 --> 01:06:06.375
–inte är av någon större vikt.
794
01:06:06.666 --> 01:06:10.375
Slutligen känns det som om
förväntningarna på teoretisk kunskap–
795
01:06:10.541 --> 01:06:13.541
–hela tiden minskar
i skolan och i samhället.
796
01:06:13.916 --> 01:06:18.916
Att ”de coola kidsen” inte tycker
att teori är något för dem är välkänt.
797
01:06:19.208 --> 01:06:23.083
Men jag får också intrycket av att det
numera nästan är politiskt inkorrekt–
798
01:06:23.208 --> 01:06:28.125
–att ha förväntningar på akademisk
kunskap, i synnerhet detaljerad sådan.
799
01:06:28.375 --> 01:06:32.000
Detta gäller i allt från språk
och matematik till naturvetenskap.
800
01:06:32.166 --> 01:06:37.208
I stället fokuserar man gärna
på mer övergripande kunskapsmål–
801
01:06:37.375 --> 01:06:40.625
–med mätbara fördelar
i arbetslivet eller i samhället.
802
01:06:40.791 --> 01:06:46.791
Samtidigt lägger man ribban lågt,
så att alla skall kunna ta sig över den.
803
01:06:47.375 --> 01:06:49.708
Detta är sunda idéer.
804
01:06:49.916 --> 01:06:53.416
Men ett fokus på de stora
huvudmålen behöver inte utesluta–
805
01:06:53.583 --> 01:06:56.583
–en uppmuntran till
kvalitet i detaljerna.
806
01:06:58.000 --> 01:07:02.000
Och högt ställda mål behöver inte
medföra en stigmatisering av dem–
807
01:07:02.125 --> 01:07:05.791
–som inte når ända upp
på första försöket – tvärt om.
808
01:07:06.375 --> 01:07:09.583
Nej, jag tycker nog inte att
den intellektuella ribban–
809
01:07:09.791 --> 01:07:12.583
–behöver sänkas mer.