Artiklar

Tyvärr förekommer fortfarande felaktiga semikolon i Läkartidningen. I nummer 43/2015 finns följande exempel:

Detta är ett typexempel på felaktigt bruk av semikolon. Ännu mer typiskt är dock följande fel, där tecknet används före en uppräkning av tre saker:

Samma fel har vi i nästa nummer (44–45/2015):

I exemplen ovan är det fel att använda semikolon. Lösningen är att använda ett vanligt kolon. Se min kampanj semikolon.info för information om tecknet semikolon. (Talet 3 bör också skrivas med bokstäver i sista exemplet.)

Kommer jag någonsin att sluta klaga på felaktigt bruk av tecknet semikolon i Läkartidningen? Ja, det hoppas jag verkligen.

Det var med visst extra intresse jag läste senaste numret (25–26) av Läkartidningen, efter att ha påpekat felaktigt bruk av tecknet semikolon i tidigare nummer. Tidningens språkgranskare hoppades på bättring. Har det blivit bättre redan nu?

Svaret är ”nej”. Faktiskt har vi ett felaktigt bruk av semikolon redan i första ingressen i det aktuella numret:

Här behövs verkligen den framåtpekande funktionen hos ett vanligt kolon: vi presenterar något ännu viktigare. Själv skulle jag formulera mig så här i skrift:

Redan tre sidor längre fram har vi nästa felaktiga semikolon:

Även här behöver vi det vanliga kolonets framåtpekande funktion: vi presenterar resultaten. Det är också uppenbart att semikolon inte kan användas här eftersom texten efter tecknet inte är en fullständig huvudsats. Även betydelsen nämligen föreligger.

Häromdagen uppmärksammade jag att Läkartidningen ofta använder tecknet semikolon felaktigt, och gav ett par exempel på skolboksfel i tidningens semikolonbruk. Jag fick ett mycket trevligt och föredömligt svar av tidningens språkgranskare.

I fredags gav jag ett ytterligare exempel på ett felaktigt semikolonbruk i samma nummer av tidningen. Det semikolonbruket var förvisso inte ett exempel på skolboksfelet, men ändå mycket olämpligt. I dag tänkte jag ge ett sista exempel från samma nummer, som är ännu lite mer subtilt. Här kommer det:

På ett rent semantiskt plan fungerar semikolon bra här, men inte på ett grammatiskt plan. Man brukar ju alltid inleda en diskussion om semikolon med att säga att ”tecknet semikolon används mellan två fullständiga huvudsatser”, och problemet här är att ”skillnader som samvarierade med överlevnad” inte är en fullständig huvudsats, utan bara en ensam nominalfras.

Betrakta följande exempel, där nominalfraserna är markerade.

Nominalfraserna i sig utgör inte fullständiga huvudsatser:

Hundarna vad då?. Hundarna som springer fort vad då?. De vad då?.

Den enklaste lösningen på problemet i Läkartidningens mening är att skriva om texten efter semikolonet så att det verkligen blir en fullständig huvudsats:

Andra alternativ:

Ett annat felaktigt bruk av tecknet semikolon i förra numret av Läkartidningen finns på sidan 1077:

Som nästan alltid vid felaktigt bruk av semikolon är den enklaste lösningen att använda ett vanligt kolon (med helt annan semantik och andra typografiska konventioner) i stället:

Här rör det sig ju om en ”presentation”, och den framåtpekande funktionen hos kolonet är naturlig här. ”Låt tusen blommor blomma” är precis den slogan vi tänker på före kolonet, och kolonet har här betydelsen ”nämligen”. Förvisso är ”Låt tusen blommor blomma” en fullständig huvudsats, men den fungerar här i någon mening som en nominalfras; det känns mer som att författaren visar upp Mao Zedongs slogan, än att han själv skriver den.

Man kan förstås tänka sig

där författaren inte berättar explicit vad Zedongs slogan är (läsaren bör känna till den sedan tidigare), men i stället själv yttrar den. Denna konstruktion kan däremot möjligtvis skrivas med semikolon:

även om det ändå känns som om författaren felaktigt använt semikolon i stället för kolon, med tanke på kolonets semantiska lämplighet i det aktuella fallet.

Men även med den goda viljan kan man inte anse semikolonbruket i tidningen vara korrekt, eftersom semikolon alltid följs av liten bokstav (om inte inledande versal krävs av speciell anledning som vid egennamn, initialförkortning eller kod).

Jag skickade följande brev till Läkartidningen:

God kväll

Jag är en ganska ny prenumerant på Läkartidningen och dessutom väldigt engagerad i språkvårdsfrågor.

När det gäller språkbehandlingen i Läkartidningen finns det en sak som sticker ut. Över lag är nämligen språket klanderfritt, men just skiljetecknet semikolon används ofta fel i tidningen. Felaktigt bruk av semikolon är ett av de allra mest karaktäristiska språkfelen i skriven svenska i dag, och i t.ex. personliga bloggar på Internet är felaktigt bruk av semikolon mycket vanligare än korrekt bruk av tecknet. Även i akademiska, professionella och kommersiella sammanhang är missbruk av semikolon mycket utbrett.

Kortfattat kan man säga att semikolon (enbart) kan användas mellan två fullständiga huvudsatser (båda med subjekt och finit verb). Man skall därför alltid kunna ersätta ett semikolon med punkt och stor bokstav; de båda erhållna grafiska meningarna skall då vara fullständiga meningar med subjekt och finit verb. Ett annat alternativ är att förbinda satserna med en passande konjunktion, ofta och. Semikolon kan undantagsvis användas i stället för punkt och stor bokstav eller konjunktion om de två huvudsatserna hör ihop mycket nära innehållsmässigt.

Å andra sidan har tecknet kolon (:) en framåtpekande funktion: ett kolon pekar på det som kommer efter tecknet. Det som kommer efter ett kolon är ofta det som man tänker på före tecknet. I många av dessa fall kan kolonet ersättas med ett kommatecken och ordet nämligen. Det som står intill ett kolon måste inte vara fullständiga huvudsatser. I de allra flesta fall av felaktigt bruk av semikolon är lösningen att i stället använda ett vanligt kolon.

Typexemplet på felaktigt bruk av semikolon är följande:

Bilen finns i tre färger; röd, grön och svart.

Här skall det vara ett vanligt kolon. Notera att ”röd, grön och svart” inte är en fullständig huvudsats (var är det finita verbet?), så man ser direkt att semikolon inte kan användas. Å andra sidan behövs det vanliga kolonets framåtpekande funktion, och betydelsen ”nämligen”.

Felaktigt bruk av tecknet semikolon är något jag arbetat mycket mot de senaste tio åren. Bland annat har jag startat kampanjen semikolon.info. På den sidan finns också länkar till bland annat Språkrådet som också noterar att felaktigt bruk av semikolon är vanligt.

I Läkartidningen används ofta semikolon, och ofta på korrekt sätt, som på sidan 1015 i nummer 22 2015:

Här ges inga genvägar direkt från ”gå” till ”mål”; i stället gäller det att delta i varje diskussionsrunda och samtidigt bygga personliga relationer.

Men ofta blir det helt fel, som på sidan 1036 i samma nummer (grammatiskt irrelevanta parenteser borttagna):

Höjdsjuka är ett samlingsbegrepp för en triad av tillstånd som alla orsakas av hypobar hypoxi; akut höjdsjuka, höghöjdshjärnödem och höghöjdslungödem.

Här har vi inget annat än ett typexempel på felaktigt semikolonbruk! (Längst nere på samma sida finns som kompensation ett exempel på korrekt bruk av semikolon:

Den minskade syremängden resulterar i ökat cerebralt blodflöde; i akutskedet kan det öka uppemot 30 procent […].

)

Tyvärr kan man inte förklara ovan nämnda fel med en ”engångsmiss”. I följande nummer av Läkartidningen hittar vi nämligen ytterligare fel. På sidan 1071 finner vi t.ex. följande:

Omvänt kommer det också fram data som visar på konsekvenserna av dålig processföljsamhet; skador, förlängda vårdtider och besvikelse när det förväntade inte nås.

Andreas Rejbrand, MSc

E-post: andreas@rejbrand.se
Webbplats: https://www.rejbrand.se
English Website: https://english.rejbrand.se

Uppdatering (2015-06-08 11:36): Jag fick ett mycket trevligt svar av tidningens språkgranskare som också är en vän av tecknet semikolon, och som hoppas att färre felaktiga semikolon skall slinka igenom i fortsättningen.